Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Diskussionen om teatern är välkommen - med andra utgångspunkter

Annons

Tidningen har på nyhets- och ledarplats stort slagit upp att Dalateatern når få besökare och att kostnaden per nådd besökare är hög jämfört med andra (läns)teatrar.

Teaterdebatt

Det är lätt att utifrån endast två variabler säga att Dalateatern når få till hög kostnad och på den grundvalen ifrågasätta de offentliga bidragen.

Det krävs dock en mer omfattande beskrivning och analys av teaterns situation för att siffrorna rätt ska kunna förstås.

Uppbyggnaden av ett nät av länskulturinstitutioner Sverige betraktas allmänt som en lyckad satsning. Oberoende av var man bor i landet ska man på rimligt avstånd kunna ta del av professionell teater. Man ska inte behöva åka till Stockholm. En kulturens infrastruktur har byggts upp och måste värnas.

Teatern som konstform är viktig för film- och tv-produktion. Det märks särskilt i Stockholm, Göteborg och Malmö. Skådespelarna på Dramaten, Stockholms stadsteater och i fria teatergrupper utgör till exempel stommen i nationella film- och tv-produktioner.

Nya satsningar på Filmpool Nord och Film i Väst har inneburit att skådespelarna i dessa regioner kunnat få nya roller i film och tv. Samma utveckling borde ske i Dalarna genom en kraftig satsning på Film i Dalarna.

En länsteater är beroende av bra lokala arrangörer. Dessa finns ofta inte, beroende på att de lokala teaterföreningarna har små och minskande kommunala bidrag. De professionella och ofta påkostade föreställningar som länsteatern gör med landstingskommunala och statliga medel ska sedan arrangeras av ideella föreningar med svag ekonomi! Det viktiga "återförsäljarledet" är således mycket tunt - en viktig förklaring till att man inte når en större publik.

Vid en ekonomisk jämförelse mellan till exempel Dramaten och en länsteater är det självklart mycket dyrare att turnera i ett stort skogslän än att spela för en teatervan urban hemmapublik i sina egna lokaler.

Teater är en dyr konstform. Det är en personalintensiv verksamhet både på och bakom scenen. Den går inte att rationalisera i någon högre grad. Den kan där jämföras med till exempel vård och omsorg.

Spelar man mycket för barn och ungdom där biljettpriset måste hållas lågt och där man av konstnärliga skäl inte kan ha en större publik krävs det mycket högre subvention per biljett. Barn- och ungdom är en ständigt i ord, och oftast också i handling, prioriterad grupp. Vill en teater ha höga biljettintäkter ska man spela populära komedier för vuxenpublik!

Teater liksom offentlig kultur i allmänhet är en konkurrensutsatt verksamhet. Konkurrenter är tv, video, dvd, idrott, annat föreningsliv, dubbelarbete, hem och hushåll med mera.

Teatern är viktig för yttrandefriheten. Det är ofta på tiljorna som man kan pröva var gränsen går för det som kan sägas. I den nyskrivna dramatiken finns ofta skildrat skeenden i samhället som först långt senare beskrivs av sociologer, samhällsvetare i statliga utredningar och liknande.

Staten som ger bidrag till länsteatrarna granskar regelbundet dessa. I den senaste granskningen från 2001 utpekas inte Dalateatern som tillhörande något slags teaterns B-lag.

Tvärtom kan man säga att Dalateatern genom åren haft ett stabilt rykte för hög konstnärlig kvalitet och för satsningar på barn och ungdom. Verksamheten med två fast anställda dramapedagoger är en viktig del av den satsningen. Kulturdepartementets nationella uppdrag till Dalateatern under tre år bevisar att staten uppskattar och stödjer den verksamheten.

En diskussion om teaterns och Dalateaterns verklighet är välkommen. Den bör dock ske utifrån andra utgångspunkter än en ganska endimensionell artikel i Svenska Dagbladet i somras.

Den viktigaste frågan i Teatersverige i dag är statens teaterpolitik. Där kan man starkt ifrågasätta om Riksteatern ska få stora bidrag till en verksamhet som ibland kompletterar men oftast konkurrerar med länsteatrarnas verksamhet. Utred Riksteatern och dess förhållande till stadsteatrar, länsteatrar och fria teatergrupper!

ÅKE SUNDBERG

Mer läsning

Annons