Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dikt av Sapfo funnen på mumieomslag

Annons

Nedklottrat på höljet till en mumie har forskare gjort ett spektakulärt fynd: en okänd Sapfodikt. Ett litet mästerverk enligt experterna.

Med denna dikt om åldrande blir den mytomspunna poetissan som levde på 600-talet f.Kr än mer levande för nutiden.

Det var två forskare, Michael Gronewald och Robert Daniel, som i fjol fann dikten på ett mumieomslag från 300-talet f.Kr Av Sapfos runt 500 dikter har knappt en tiondel återfunnits, merparten i fragment. Delar av det senaste fyndet, med det vetenskapliga namnet "fragment nr 58", fanns redan dokumenterade. Men nu har man lyckats pussla ihop dikten till nära nog ursprungligt skick.

- För en som är fascinerad av antiken, som jag råkar vara, är det underbart, en stor händelse. Det är dessutom löftesrikt eftersom det visar att den klassiska litteraturforskningen är allt annat än statisk. Det upptäcks ideligen fynd som gör att man får ändra uppfattning. Det som var sant i förrgår är bara ett glatt skämt i dag.

Det säger Sture Linnér, professor i grekiska språket och litteraturen, på telefon från Aten där han bor sedan många år. Han har i dagarna översatt och kommenterat dikten i Svenska dagbladet.

Dikten uttrycker sorg över det oundvikliga åldrandet och riktar sig till unga kvinnor. Måhända till den grupp flickor som Sapfo tros ha undervisat på ön Lesbos.

- Hon är spännande som vågar ge röst åt känslor som var oerhört starka och riktade mot det egna könet. Hon bjuder på sig själv, och engagerar läsaren genom att hon själv är så oerhört tagen av det hon skriver.

Att dikten kopierats över till en papyrus som sedan använts för mumifiering passar visserligen väl temat åldrande, men enligt Sture Linnér har texten ingen relation till mumien.

- När man svepte in en mumie tog man det material man fick fatt i, oavsett vad som var klottrat på. Det är en ren tillfällighet att dikten fanns där.

När fynd av de här slagen presenteras uppkommer ofta en debatt om äktheten. Sture Linnér är övertygad om att dikten är sprungen ur Sapfos penna.

- Se på tonfallet, rytmen, innehållet. Det råder ingen tvekan. Som att stöta på en dikt av Edith Södergran eller Karin Boye, nog känner du igen anslaget. De stora poeterna har ett sätt att sätta sin prägel på allt till minsta speceriräkning.

Sapfos dikt har återställts och översatts till engelska av Martin B West, samtidens främste på forngrekisk poesi. Wests version publicerades nyligen, till alla Sapfoälskares förtjusning, i Times Literary Supplement. Sture Linnér är förvissad om att flera svenska översättare av grekisk poesi, förslagsvis Magnus William-Olsson eller Jesper Svenbro, kommer lockas att göra dikten rättvisa på "sapfisk vers", Sapfos eget versmått. Tills dess ber han ödmjukt intresserade att hålla till godo med hans översättning, på prosa, ursprungligen publicerad i Svenska dagbladet.

LISA BODA/TT SPEKTRA

Mer läsning

Annons