Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Damm groda plopp!

Annons

I båten, halvmånens ljus i mitt knä

Så lyder en av de vackraste haikudikter jag känner till, nedtecknad av japanen Taigi på 1700-talet.

Men hallå där, invänder vän av ordning: "Fel! Fel!! Fel!!! Haiku är en klassisk japansk kortdikt med sjutton stavelser fördelade på tre rader med rytmen 5-7-5!"

Som när vår svenska haikumästare, Tomas Tranströmer, diktar i sin senaste bok Den stora gåtan

Döden lutar sig

över mig, ett schackproblem.

Och har lösningen.

Så svarvas en äkta haiku!

Ja, jo. Eller snarast nja.

För det beror på vad man menar med haiku. En äkta japansk haiku skrivs faktiskt på en enda rad, enligt Japankännaren Lars Vargö i den nyutkomna boken Japansk haiku.

Och haikun innehåller sjutton teckenljud, vilket inte behöver vara detsamma som sjutton stavelser, eftersom vokalerna a, e, i, o och u, samt finalt n, på japanska transkriberas med var sitt teckenljud.

Komplicerat? Då är sanningen faktiskt än mer komplicerad.

Den som söker vägledning och

rättning i haikuledet kan med fördel konsultera Lars Vargös bok eller en annan, kompletterande volym som också nyligen publicerats på svenska.

Den utsökt formgivna Haiku, redigerad av David Cobb, innehåller förutom ett sjuttiotal haikudikter (svensk tolkning vid sidan av originaltexten på japanska i transkriberade och kalligrafiska versioner) en upplysande, komprimerad introduktion.

Lars Vargö har i sin volym tolkat ett par hundra haiku och erbjuder en utförlig, tankeväckande men bitvis snårig introduktion till denna "världens kortaste diktform", som rentav också är världens populäraste diktform.

Haiku är något av en folksport i Japan där det lär finnas tiotusentals haikuföreningar.

Men också i väst, framför allt i den engelskspråkiga världen, är haiku sedan länge enormt populär.

I Sverige tycks intresset öka alltmer, även om Bo Setterlind, Dag Hammarskjöld, Tomas Tranströmer och andra fuskade framgångsrikt i haiku redan för ett halvsekel sedan. (Givetvis finns föreningen Svenska haikusällskapet).

Kan man då tala om äkta och falsk haiku? Strängt taget nej. Men såväl David Cobb som Lars Vargö är överens om att man bör skilja på japansk och västerländsk haiku.

Likheterna är många, ofta iögonfallande: det korta formatet, den poetiska koncentrationen. Men medan det mesta karakteriseras som haiku i väst bara det uppfyller credot "tre rader, sjutton stavelser", så krävs betydligt mer på japanska (och mindre - endast en rad!).

Delvis hänger det samman med haikuns ursprung i gamla japanska traditionen med länkande långdikter, "renga", varifrån bland annat kravet på årstidsmarkör härstammar (vilket exempelvis Tranströmers dikt ovan saknar).

Det finns till och med särskilda årstidslexikon, "saijiki" där ord som "fullmåne", "nattfjäril", "krysantemum" och "vante" får sin tidsmässigabestämning.

Sedan finns andra intrikata regler eller snarast normer, som är närmast självklara för en japan, men knappast för en västerlänning.

Som att en diktare bör vara sparsam med adjektiv och personliga pronomen; västerländsk litteratur uppfattas gärna som häpnadsväckande jagfixerad i Japan.

Numera tar dock många japanska haikudiktare sig stora friheter. Intressant nog tycks det alltid ha varit så.

Inte ens haikulitteraturens mästare på 1600- och 1700-talen använde alltid exakt sjutton teckenljud, det vill säga om omständigheterna och dikten krävde fler, mer ofta färre tecken. Less is more.

Haiku är ingen form. Haiku är en stil - ett försök att gestalta livet, världen och lite till med några få väl valda ord som kan utsägas i ett andetag.

Som i världens mest kända haiku av världen mest kända haikudiktare, poeten Basho (1644-1694), i Lars Vargös tolkning

Den gamla dammen

en groda hoppar i

ljudet av vatten

Det finns otaliga tolkningar av denna berömda haiku, Lars Vargö ger flera engelska exempel. Om nu korthet är dygd att eftersträva, om mindre verkligen är mer, så borde James Kirkups fyndiga, trestaviga tolkning bli stilbildande. På svenska får vi nöja oss med fyra stavelser

damm

groda

plopp!

ÖRJAN ABRAHAMSSON

Mer läsning

Annons