Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dalhalla genljöd av Guds lov

Annons

Dalhalla sacred choir sätts samman för konserterna Guds lov i naturen som håller på att bli tradition i arenan. Det rör sig om en jättekör som alltså bara gör punktframträdanden. Därför ska åhöraren inte vänta sig att det ska låta välfokuserat, och det gjorde det heller inte. Smyrna symfoniorkester, kopplad till Smyrnakyrkans musikskola i Göteborg, var emellertid bra i samtliga nummer utom det första och Torna a Surriento.

Med solister som Frank Ådahl, Loa Falkman och Karin Glenmark hade konserten en uppställning som täckte allt från soul till opera. Bäst var Loa Falkman med sin ståtliga baryton, jämn över registret och inte alltför tungt operamässig i den lättare repertoaren. Att vara herre över sitt uttryck i sådan grad tyder på verklig professionalitet.

Karin Glenmark tycktes till en början ha tappat en del men det lossnade för henne i Chessduetten You and I och hon kan ha nått konsertens höjdpunkt med sin Amazing grace till Göran Bejstams fina orkesterarrangemang.

Frank Ådahl drabbades av just tårar från himlen i Tårar från himlen, där det handlade om väl tilltagna wailande broderier. Han hade inte tillräcklig pondus för att göra Can you feel the love tonight rättvisa, men i Att lämna allt fick hans lyhörda soulkänsla fritt spelrum. Ådahls första två framträdanden led av en felkalibrerad ljudproduktion.

I stort sett helt obemärkta passerade de sånger ur Trollkarlen från Oz och Sound of music i vilket sopranen Gunnel Sjöberg hade en del problem med timingen.

Blocket med napolitanska klassiker var musiken med störst publikrespons under konserten. Tenoren Fred Sjöberg, i övrigt dirigent och konferencier, gjorde en stram och kompetent Torna a Surriento, och Sören Renulf, också tenor men med en längre meritlista som sångare, gjorde inte mycket bättre ifrån sig i Non ti scordar di me även om slutet var snyggt. O, sole mio gjordes tyvärr som kvartett - det hade varit härligt att höra vad Loa Falkman skulle ha kunnat göra av den.

JENS RUNNBERG

Mer läsning

Annons