Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dalarnas design får en samlingsplats

Annons

Faktum är att behovet av bra formgivning och design bara växer.

- Man ska omge sig med design man tycker om, tycker Anna Hagland. För vad hjälper det att samla prylar som anses "rätt", om det inte stämmer in på den egna personen,

Föreningen Svensk Form Dalarna bildades nu i vår som ett resultat av Design i Dalarna, som upphörde efter designårets slut.

- Nu hoppas vi på många medlemmar, eftersom vi vet att intresset för form alltid varit starkt i Dalarna. Det här är en ideell förening, inte ett tjänstemannaprojekt, och det gör att vi kan få en bättre koppling till allmänheten.

- Som ordförande är jag dessutom i första hand allmänhetens representant, eftersom jag själv inte är utövande designer, säger Anna Hagland, som är konstvetare och byggnadsantikvarie på Dalarnas museum.

Svensk Form Dalarna har förutsättningar att bli ett nätverk som främjar design i länet, tror Anna. En länk som informerar om vad som händer i regionen.

- Dessutom hoppas vi kunna få företagarna mer intresserade av form och design. Det har varit lite si och så med det hittills.

Som medlem i Svensk Form Dalarna är man även medlem i Svensk Form. Kopplingen till Svensk Form, som driver mötesplatsen för Form och design i Stockholm och har elva regionala föreningar över hela Sverige, gör också att Svensk Form Dalarna och länets design förs in i ett större sammanhang.

Kanske kan avståndet till det självupptagna Stockholm krympa, samtidigt som Svensk Form kommer närmare sina medlemmar.

Men det finns nog också behov hos allmänheten att möta våra dalaformgivare, menar Anna Hagland. Kanske genom studiebesök eller diskussionsaftnar. Föreningsstyrelsen arbetar på höstens program och är inställda på samarbete med lokala aktörer på alla plan.

Intresset för formgivning har Anna med sig sedan barnsben. Hon är uppvuxen i Falun i ett hem där tidningen Form låg på soffbordet, med designade stålrörsmöbler, Bumlingen-lampor och Marimekkotextilier. Slit och släng är inte hennes grej. Hon gillar ny design, men för också in gamla föremål i det nya.

- Det finns en nostalgi i många produkter man vuxit upp med, tycker Anna. För hennes del ligger det i förkärlek för det färgstarka, det som präglade exempelvis Brios leksaker och finskt 70-tal.

Häftig utmanande design tycker hon är kul. Senaste inköpet, som gör henne glad varje dag, är en fräck plastblomma som man ska lägga tesilen i.

- Funktion och estetik ska gå hand i hand, tycker Anna. Det är inte utseendet som är viktigast.

Allra bäst tycker hon om när design bidrar till att skapa hållbar utveckling. När allt är genomarbetat, vardagsföremål och arbetsredskap är funktionella och formsäkra och när den grafiska formgivningen följer upp idén bakom produkten.

Det var enklare förr, i början av 1900-talet, när man propagerade för "vackrare vardagsvara". Man tyckte sig vara säker på vad som betecknade god smak och ville undervisa i vad som var vackra och bra varor. Numera vill man ha mångfald och man är mer försiktig med att låsa sig.

Anna Hagland sammanfattar sin egen uppfattning om god design som en kombination av kvalitet, behov och funktion.

MARIANNE TÖRNER

Mer läsning

Annons