Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DALAMUSIK

Annons

Först trillar Falumusikern Tomas Agnas soloalbum "First takes only" ned i postfacket. Agnas som för ett par år sedan blev Grammisnominerad för barnskivan "Girafflåtar för småfolk", inspelad tillsammans med trumpetarbröderna Urban och Joakim och utgiven på egna lilla etiketten Agnas musikproduktioner.

Soloskivan sorterar naturligtvis också under denna egna etikett, men när Tomas Agnas denna gång mer "på egen hand" ockuperar sin studio resulterar det i musik som doftar 70-tal och Janne Schaffer.

Det som bjuds är ett slags konstnärligt ambitiös atmosfärjazz med saftiga, experimentella proggvibbar och inslag av improvisation. Ibland påminner musiken nästan om riksradions stereotest. Ni vet... "nu kommer ljudet från rummets vänstra sida... "

Rörblåsaren och gitarristen Tomas Agnas spelar det mesta själv, men på skivan medverkar även Mårten Ronsten på trummor, Anita Agnas på klaviatur, brodern Urban på trumpet samt Falu stråkkvartett.

Det är snyggt producerat och mycket välspelat, men jag lyckas faktiskt inte suga ut särskilt mycket mer än frågan "varför?" ur musiken.

Till och med jag inser dock raskt att det är kul att den här typen av supersmal experimentmusik spelas in och ges ut, och skivan kan säkert finna vägen till andra lyssnares hjärtan.

"Vägen till ditt hjärta" är titeln på den andra skivan poststorken kommer till redaktionen med.

Skivan är egenproducerad och inspelad i Bispberg av läraren och rockpoeten Eric Ersbacken från Långshyttan, plus ett gäng duktiga dalamusiker i ett kompande studioband.

Musiken är visrock med svenska texter, och Ersbacken framträder som en slags dalsk Roffe Wikström i Ferlinska tag, med popinslag à la Orup eller möjligen Ulf Sturesson samt poetiska ambitioner modell Lundell.

Oerhört pretto och synnerligen anspråkslöst i samma andetag. Litterär i anslaget, men utan poetisk precision och med ett aningen urblekt bildspråk.

"Vägen till ditt hjärta" är sista delen i en svit om tre inspelningar. Skivan är också en märklig viskompott, med ett synnerligen väl genomarbetat omslag, extra mycket 80-talsluft inbakat i produktionen, och ett ganska krattigt sångljud.

Väldigt ambitiöst, väldigt charmigt och ganska tjusigt, men lite väl mycket "lövprassel i vinden" för min smak.

Helt i min smak ligger dock Leksandsbandet The Sonnets hemkokade rocksingel "Step Outside/A Million Worlds".

"Vi tror att du kommer att älska den", skriver bandet i brevet som följer med skivan. Och det har bandet rätt i.

Demosingeln är inspelad i studio Pophouse med Fredrik Aspelin från Borlänge vid spakarna, och The Sonnets har också haft den goda smaken att leja in en trio blåsare för att piffa upp smaken.

Hur det låter? Tja, när jag hörde gruppen live i somras lät det soulpop.

På den här singeln låter det Aerosmith och 60-talsrock med inslag av svulstig landsvägscountry à la van Morrisson och Springsteen.

Påminner en del om Dynamo Chapel.

Visst tusan låter det demo om The Sonnets singel. Men det gör inget. För The Sonnets (Per Dahler, Mats Winkvist, Micke Eriksson, Anders Raunio) svänger störtskönt och samspelt tillsammans, och levererar två singellåtar som båda känns riktigt starka och spänstiga.

Det ska bli väldigt spännande att se hur det här bandet utvecklas.

GÖRAN PETTERSSON

Mer läsning

Annons