Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dalakonsten behöver stödMånga konstnärer men svag konstmarknad enligt utredning

Annons

Framtidsmarknaden för bild- och formkonsten i Dalarna är svag. Detta trots ett rikt och mångskiftande kulturliv och trots att det finns en mängd professionellt verksamma konstnärer i länet.

Det är få privatpersoner i Dalarna som köper konst och dessutom ont om utställningsmöjligheter, då det i jämförelse med övriga landet finns för få privatägda gallerier.

Det konstateras bland annat i Landstinget Dalarnas dokument Landstinget och konsten 2007, en omarbetad version av Konstöversyn 2002.

Dokumentet, som presenterats för kulturnämnden i ett utkast, ger en bred överblick över dagens konstliv i länet när det gäller allt från föreningsliv till konstnärsorganisationer, institutioner, utbildningar, utställningsmöjligheter och enskilda aktörer.

Marknaden för bild- och formkonsten är svag i länet och behöver stimuleras med främjande av utställningar och visningar.

"Tillspetsat kan förmodas att merparten av den konst som skapas i Dalarna, köps av tillresta turister eller går till professionellt drivna gallerier utanför länet" skriver man i dokumentet.

Konstkonsulentens och konstpedagogikens arbete lyfts fram, liksom konstpedagogiken som bör stimuleras. Samtidigt konstateras att regelbundna bidrag till primärkommunala och privata verksamheter faller utanför ramen för för landstingets insatser. Landstingets insats sägs ske bäst genom ökade inköp till egna institutioner och verksamheter.

Idag är det ju också framför allt stat, landsting och kommuner som köper samtida svensk konst. Men anslagen är små.

Andelen större fasta utsmyckningar har minskat snabbt, lokalerna är mindre och verksamheterna inte lika stationära. I vissa fall har delar av eller hela konstverk monterats ned och magasinerats och väl genomtänkta utsmyckningskoncept har raserats. Dessutom saknas överblick över alla förändringar som påverkar förutsättningarna för de fast installerade konstverken i landstingets lokaler. I dokumentet efterlyser man en helhetssyn på konstnärlig utsmyckning och utformning av lokaler och inredning. Dessutom önskas en plan vid större ombyggnationer där renovering, miljöutformning och konstnärlig gestaltning löper parallellt.

Man pläderar också för den gamla goda regeln att en procent av byggkostnaden bör anslås till konstinköp.

Framtiden tycks bli alltmer projektorienterad. Enskilda, väl definierade bild- och formkonstprojekt kan komma ifråga för landstingsstöd, men måste ha regional karaktär och kunna väcka regionalt eller nationellt intresse, slås fast i sammanfattningen.

Mer läsning

Annons