Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dahl är bäst just nu

Annons

De sex senaste somrarna har jag försökt pracka på en av mina kompisar Arne Dahls böcker. Han har då sett på mig som jag hade öppnat en burk surströmming under näsan på honom. "Ta bort, du vet att jag inte gillar deckare."

Vänskapen har prövats men överlevt det där. Hittills. För när det gäller vänners för- domar finns en gräns. Om det överhuvudtaget ska bli tal om att låna fler av mina böcker ska den här polaren få en sista och sjunde chans. Och när han lånat och läst ska han på svarta tavlan tusen gånger skriva: "Jag hade fel, fel, fel."

Det handlar om Dödsmässa, och är alltså den nu demaskerade Arne Dahls - pseudonym för Jan Arnald - sjunde polisroman om A-gruppen, Rikskriminalpolisens speciella enhet för våldsbrott av internationell art.

Här ställs Kerstin Holm, Paul Hjelm, Gunnar Nyberg, Arto Söderstedt, Viggo Nordlander, Jorge Chavez, Sara Svenhagen och de övriga i detta vältecknade poliskollektiv inför sin hittills mest förbryllande gåta.

Det är den tjugonde mars 2003. Den skönt tjabbande A-gruppen sitter i sin lokal och hör i radion president Bush deklarera krig mot Irak. Samtidigt rånas en bank på Karlavägen. Maskerade män har riggat banken med dynamit nog för att spränga halva Östermalm.

Det gisslandrama läsaren ställer in sig på visar sig dock efter en överraskande twist vara ... nej, vänta nu, det vore att begå en kriminell gärning med högt straffvärde att orda mer än så om handlingen.

Det Dahl utför är ett intrigmässigt cirkusnummer. Han fiskar upp samtida och aktuella ämnen och gör dem till pusselbitar i en vindlande men aldrig tilltrasslad kriminalstory.

De många intrigtrådarna löper i en sinnrik väv över långa geografiska och tidsmässiga avstånd som knyter ihop Hitlers ryska fälttåg och belägringen av Stalingrad med det efterföljande kalla kriget och nutidens Irakkrig. Dåtiden blir nutidens facit. 40-talet knyts ihop med 2000-talet. Det som hände då ställs bredvid och jämförs med det som händer i dag.

Med lustfyllt allvar laborerar Dahl med kriminalromanen som form och genre. Mång- sidig som en kameleont norpar han snyggt från snart sagt alla litterära kriminella gränder och bakgator.

I den stilistiska variationen känns vinddraget från håll som Ed McBain, John Le Carré, Frederick Forsyth och Graham Greene.

Dödsmässa blir efter Dahls inledande skuggboxning, där han med lätta, korta, snärtiga, eleganta jabbar lägger ut intrigtrådarna, till en sidbläddrare som kommer att få min kompis att glömma sömn, mat och dryck.

Invändningar? Det skulle framstå som fjantigt att komma med en enda. Arne Dahl har skrivit den just nu bästa kriminalromanen i Sverige.

THOMAS HALVARSSON

Mer läsning

Annons