Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

CTH-fabriken – en pärla

Annons

Inte minst handlar det om att göra Borlängeborna medvetna om vilken pärla den gamla CTH-fabriken är.

- Entreprenörsandan i Borlänge skapade det komplementsamhälle som växte fram vid sidan om bruket, säger Örjan Hamrin. Fria affärsidkare och entreprenörer var oerhört viktiga för stadsbildningen från 1870-talet och framåt.

Carl Theodor Ericsons företag är därmed intressant inte bara som industrimiljö, utan också för att så få sådana miljöer finns kvar i svenska städer.

Att konsthistorikern Gregor Paulsson framhöll Borlänge som exempel i sitt socialhistoriska bokverk om industristadens framväxt, Svensk stad (1950-53), säger en del om Borlänges betydelse, menar Hamrin.

Kan man på något sätt kombinera museitanken med annan verksamhet, som till exempel ett lokalhistoriskt centrum, ökar möjligheterna att lyckas. Intressantast att rädda är våningen med tillverkningsmaskinerna, anser Örjan Hamrin. Det otroligt fina gamla kontoret kanske skulle kunna bevaras med rätt hyresgäst.

Idén om en vänförening måste bli utgångspunkten, det är Kent Vikström och Örjan Hamrin eniga om. En sådan vänförening borde till att börja med ta kontakt med experter inom tekoindustrin, som har erfarenhet av hur man bevarat industrimiljöer på annat håll. Lokalhistoriska föreningar, hembygdsföreningar, Wasabryggeriets vänner och andra kan bli bitar i ett nätverk, anser Hamrin.

Det är bråttom att dokumentera och kartlägga hela den unika miljön och då bör man söka stöd hos kommun och myndigheter. Företrädare för Borlänge kommun, Dalarnas museum och även facket har uttryckt ett allmänt positivt intresse för den gamla fabriksmiljön.

MARIANNE TÖRNER

Mer läsning

Annons