Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Cryonic Temple öppnade i Sölvesborg

Annons

- Det var en snygg gitarr. Han har stil den killen, säger skåningen som står och dillar med kompisgänget på gräset framför scenen.

Klockan är halv tolv på förmiddagen och "den killen" heter Esa Ahonen. Han är beväpnad med en svart Ibanez.

Han är också en av två gitarrister i power metal-bandet Cryonic Temple från Borlänge. Cryonic Temple som är första band ut i årets upplaga av gammelhårdrockskalaset Sweden Rock Festival vid Norje havsbad mellan Sölvesborg och Karlshamn i Blekinge.

För en knapp timme sedan käkade tidiga campinggäster frukost med Henke Larsson och storbildsskärm. Nu lommar städpatruller i gula västar lojt omkring och plockar upp tomma chili-papptallrikar och plastglas från gräsmattan framför Spendrups-scenen.

Där Cryonic Temple håller på att soundchecka.

Judas Priest-fanatikern Esa Ahonen spelar riffet från "Breaking the Law" och får applåder från tre unga skinnbyxor som ligger och glassar i gräset vid sidan av mixerbordet.

Solen skiner, Sverige har nyss spöat Nigeria med 2-1 i fotbolls-VM, en mild bris sveper fram över festivalområdet.

Livet leker.

Esa Ahonen sätter pekfingret på volymkontrollen och smyger ut några takter ur "Du gamla, du fria". Skinnbyxorna applåderar igen.

Kvart i tolv är killarna i bandet och deras ljudtekniker Pelle Saether från Västerås nöjda. Det är fortfarande relativt glest i publikleden. Men det kan inte hjälpas. Och ett tiotal personer står i alla fall redan förväntansfullt limmade längst framme vid kravallstaketet.

Tio i tolv greppar Cryonic Temples sångare Johan Johansson mikrofonen.

- Are you ready for heavy metal?!?!?! vrålar han.

- Cryonic Temple från Borlänge kommer till Sveriges bästa festival, och öppnar här i dag... Aaaaiiiyyyeeeeaaaaahhhhh!!!!

Cryonic Temple inleder spelningen, och hela Sweden Rock Festival 2002, med "Mighty Warrior" från pinfärska debutalbumet "Chapter 1".

Skivan är släppt i Tyskland, Spanien och några länder till. Men den är så färsk att den inte hunnit ut i svenska butiker ännu. Först i måndags fick killarna i bandet själva en kartong plattor från sitt italienska skivbolag. Sweden Rock är ett enda stort releasekalas. Och Johan Johansson är på partyhumör.

- Faaan vad vi ska festa efter det här.... eller hur, pojkar och flickor?!?! ropar han glatt till publiken.

- Bara hårdrock! Världens bästa jävla festival!!!

Cryonic Temple gör en bra spelning. De lyckas locka ett par hundra personer till Spendrupsscenen. Och skaffar sig ett gäng nya fans. Bland annat ett par värmländska fångdräkter som påstår sig ha rymt från Kumla för att kunna åka på festival.

- De var bra. Tunga! konstaterar Anders Andersson och Torleif Persson från Karlskoga efter giget.

Ingen av dem har överhuvudtaget hört talas om Cryonic Temple tidigare.

- Nej. Men det är det som är så bra med festivalen. Att man får chansen att se en massa nya band man aldrig hört förut, tycker Anders Andersson.

Nåja. Nya och nya. Aldrig hört förut och aldrig hört förut.

Sweden Rock är väl snarast ett slags Eldorado för hojåkande nostalgiker och inbitna älskare av gammelhårdrock från sent 60-, hela 70- och tidiga 80-talen. Spelschemat på stora scenen toppas på fredagen av Candlemass återförening med sångaren Messiah Markolin, och ett gig med före detta Judas Priest-sångaren Rob Halford. På lördagen uppträder grupper och artister som Girlschool, Magnum, Hanoi Rocks, Motörhead, Saxon och Bruce Dickinson från Iron Maiden. Toppartist? Ärrade vapenfetischisten och gitarr-överdängaren Ted "Cat Scratch Fever" Nugent.

Sweden Rock är ett gammeldags heavykalas. Ett kalas där killarna i Cryonic Temple trivs som fiskarna i vattnet.

Deras musik formligen sjuder av minnen från Judas Priest och Iron Maidens glansdagar, och festivalspelningen är en solklar höjdpunkt i gruppens historia till dags dato.

Johan Johansson erkänner mer än gärna att giget i Blekinge är något av en våt dröm som i år gått i uppfyllelse för Cryonic Temple.

- Ja. Det här är ju norra Europas största hårdrocksfestival, så det är klart att det är skitroligt att spela här, konstaterar sångaren.

Flera av medlemmarna brukar vallfärda till Sweden Rock, och Johan Johansson har varit med fem år i rad. Men då bara som vanlig publik, inte som artist.

- Jag träffade en gammal kompis från Ludvika här förut i dag vid scenen. Jag hade visst pratat med honom i fyllan och villa i fjol också, och sagt att "här ska vi spela någon gång", berättar Johan.

- Och i år så står vi här.

Exakt. Efter en bra spelning. En spelning som alla sex killarna i bandet verkar vara tämligen nöjda med.

- Det är kanske lite sunkigt att spela så här tidigt på dagen, funderar basisten Jan Cederlund och rynkar pannan.

Men bara i en halv sekund.

- Jag tycker det var skitroligt, det här!

GÖRAN PETTERSSON

Mer läsning

Annons