Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bruksrock utan attityd

Annons

Under konserten var det Born II rock som dominerade låtvalet. Skivan släpptes förra året och har gett bandet en del uppmärksamhet utanför de snävare kretsarna, en spelning på Arvikafestivalen finns med i Hellfueleds turnéprogram.

Under fredagens spelning på Club dread var det ingen lätt uppgift att hålla i gång den den fåtaliga publikskara som vågat sig ända fram till scenen. Sångaren Andy Alkman har en pipa som räcker långt även om ljudet den här kvällen inte klarade av att leverera utan mest knäppte och väste.

Även om Andy jobbar hårt så tänder det inte till förrän bandet tagit en välbehövlig paus, laddar om och leverarar Make it home från plattan Born II rock. Då visar bandet att de har mycket kvar att ge, men i den föregående och kanske mest kända låten Midnight lady så var stämningen trött. Det som saknas är den där verkliga glöden på scenen, en skvätt helvetesbränsle helt enkelt. Det räcker inte att ta till det klassiska standardknepet att veva runt det långa håret för att öka temperaturen.

Hellfueleds sätt att inspireras av Ozzy Osbourne har gett dem kritik för att de saknar eget uttryck. Och faktiskt är detta något som blir tydligt under konserten. Det skulle behövas något mer än bara schyssta melodier, som kollegorna i Mustasch åtminstone under historisk tid visat på. Nu är Hellfueled bara ytterligare ett band utan attityd som bara levererar bruksrock att förstrött svänga med huvudet till och kanske dricka en och annan öl.

En belastning med en kväll som innehåller tre band är att det blir allt för långdraget om de lokala förbanden kör i närmare 40 minuter vardera. Både Chainwreck, med ny trumslagare, och Cryonic temple skulle må bra av att tajta upp sina akter.

CARL-MAGNUS FAGERHOLM

Mer läsning

Annons