Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bokstavskonstnär gästade Avesta Art

Annons

En dag i den fem år gamle pojken HC Ericsons liv skramlade spårvagnen fram i Stockholm. I Slussen, som var och än i dag är en av kollektivtrafikens knutpunkter, stannade spårvagnen och han fick syn på stomatolskylten.

- "När jag blir stor ska jag arbeta med bokstäver", tänkte jag. Den här reklamskylten har påverkat mig hela livet. När jag ser tillbaka på vad jag har gjort återkommer jag alltid till stomatolskylten, säger HC Ericson, formgivare och professor i grafisk design.

Många av de logotyper och affischer vi dagligen ser är hans skapelser.

För HC Ericson är bokstäver mer än tecken och symboler, de är även bilder i sig själva. I hela sitt yrkesliv har han utforskat de möjligheter som bokstäverna erbjuder. Själv säger han att han har lärt sig att se saker. Han är inte kreativ påstår han, utan han har lärt sig att upptäcka det som redan finns. Det enda han har blivit duktig på är att se guldkorn.

- Bokstäverna som rörde på sig, en bild som blev en bild som blev en bild... i stomatolskylten var något alldeles nytt för mig. De är inte så många, de är bara tjugoåtta stycken och är kanske det mest demokratiska som finns. Alla använder dem dagligen, säger han.

Han framhåller att en skapelse inte behöver vara så märkvärdig.

- Det kanske fungerar. Det viktiga är att den känntecknar dig och vad som är typiskt för dig.

HC Ericson vankar av och an i Hyttan i sommarvärmen. Svetten lackar.

- Tänk på bokstaven ö. Hur mycket mer behöver man göra av det. Det är vanliga små sketna och enkla prickar, säger han.

Det är ingen tillfällighet att HC Ericsson fastnat för cirkeln. Det är skriftspråkets ursprung. Cirkeln härstammar från den sumeriska kilskriften. Han framhåller att det är en genial symbol som går att använda i oändligt många kombinationer.

Han matar fram bilderna med diabildsprojektorn och visar axplock av sina verk. Och det är en lek med bokstäver. Det är varumärken, etiketter, böcker, bokomslag och skisser. Allt är till synes enkelt och det rör sig bara om bokstäver.

Efter läroverket som 15-årig pojke ville han bli tecknare. Han var trött på bokstäver.

- Jag gick på en skola som drevs av tyska nunnor. Skolan var fattig och därför fick vi tillverka våra egna läroböcker. Vi läste, skrev, ritade och fotograferade. Vi sprang till biblioteket för att inhämta kunskap. Jag var så trött på bokstäver och bestämde mig för att bli tecknare. Jag skulle lära mig att se det som finns överallt och se ting som till synes är ointressanta.

Vad är hans bästa redskap? Är det något svindyrt program eller en digitalkamera? Nej, det är det inte.

- Blyertspennan är det bästa redskapet och handen är min största hjälp. Tänk vad mycket gott en hand kan göra. Och ont.

PETER SÖDERLUND

Mer läsning

Annons