Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bisarr hyllningsfilm med skön känsla

Annons

Wes Anderson är en helknasig, underbar regissör som gör helknasiga, underbara filmer med högst personligt signum.

Först Rushmore, sedan The Royal Tenenbaums och nu Life Aquatic. En guldskimrande trippel.

Bill Murray spelar Steve Zissou, en saltstänkt sjökapten som tillsammans med ett batteri havstokiga underhuggare byggt upp ett privat litet film- och forskningsimperium i de marina varelsernas tjänst.

En Jaques Costeau med monsterego, om ni så önskar.

Zissous imperium är dock på fallrepet och har svårt att konkurrera med den stormrika kapten Hennessys högteknologiska forskarflotta.

Kapten Zissous närmaste man Esteban blir uppäten av ett gigantiskt hajliknande havsmonster under en filmexpedition, Finansiärer backar ur, Zissous livskamrat överger honom, allt ser mörkt ut.

In på däck kliver då andrepiloten i Air Kentuckys stolta flygflottilj.

Ned.

Zissous okände son.

Spelad av Owen "glimten i ögat" Wilson.

Far och son ger sig tillsammans med filmrövargänget och en bitsk journalist ut på hämndexpedition à la Moby Dick. De gör det i sitt skamfilade men stolta forskningsfartyg Belafonte.

Målet är att söka upp monsterhajen som åt upp Esteban och spränga den i luften med dynamit. För att kunna göra det måste de först dock råna kapten Hennessys högteknologiska apparatförråd.

Men sedan bär det iväg ut på de sju haven i en skröna som kombinerar lågmält relationsdrama med bullrig piratsaga.

Life Aquatic svämmar över av trebenta hundar, 10-metersmonster, snedögda pirater och andra bisarra filurer.

Samtidigt lyckas Wes Anderson med konststycket att teckna ett rörande porträtt av kapten Zissou och hans relation till den nyupptäckta sonen.

På ett sätt som bara han kan göra.

Efter en något trevande start skruvas den absurdistiska komedin upp på högvarv. Ibland är det mest fnissigt, ibland hysteriskt roligt, ibland bara hysteriskt och mot slutet ganska rörande. Det är hela tiden fullständigt fascinerande. Bill Murray, Cate Blanchett, Owen Wilson och Willem Dafoe är alla på ett sagolikt skruvat spelhumör och Jeff Goldblum och Anjelica Huston gör sköna biroller. Life Aquatic är väl ett slags hyllningsfilm till Jaques Cousteau och dennes äventyrarsjäl. Kanske den mest bisarra hyllningsfilmen någonsin.

Definitivt en av de mest underhållande. På ett lågmält och klurigt sätt.

Och att Life Aquatics soundtrack är proppat med akustiska tolkningar av David Bowie på portugsiska, läcker u-båtselektronica och schysst rock gör absolut ingenting.

Wes Anderson är undervattensfilmernas kapten Nemo.

GÖRAN PETTERSSON

Mer läsning

Annons