Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är pengar viktigare än ord?

Annons

Det börjar ju med orden. Det är orden som ger pengarna. Pengarna behöver man för att säkra utgivningen av orden. Det finns få om ens några exempel på tidningar som startats för att tjäna pengar och sedan börjat fundera på vad de ska innehålla, säger Pär Fagerström.

Har publicistiken tunnats ut?

-Sådana som Bo Strömstedt och Per Wrigstad skrev i den egna tidningen. De syntes tydligt. Dagens publicister arbetar mer genom andra men det går inte att frånkänna dem en publicistisk ambition för det.

-Aftonbladet har under Anders Gerdin satsat resurser på inträngande artikelserier. Men kvällstidningar måste varje dag finna det som väldigt många i deras målgrupp talar om. I dag kollar många unga på dokusåpor, alltså skriver man om det eftersom yngre läsare är deras målgrupp.

Men dokusåpaproducenterna och kvällspressen är ju i symbios med varandra!

-Så var det redan på den gamla monopoltiden. Programledare i SVT fick nya uppdrag hela tiden för att det skrevs om dem. Varför tror du att Arne Weise fick leda julfirandet i tv så länge?

Varför skriver vi om kändisars inkomster? Har det allmänintresse?

-Att spegla samhället och utvecklingen genom människor är oändligt mycket bättre än genom statistik. Till dels handlar vår redovisning om offentliga tjänster där dalfolket i någon mening beslutar vem som ska tjäna vad. Dessa inkomster ska sedan också kunna ställas i relation till privata tjänster.

-Vi ska berätta om inkomstspännvidderna i samhället. Kanske borde vi i sådana sammanhang relatera Dalarna till Sverige och världen. Kanske borde vi berätta mer om vad byggnadsarbetare i Norge tjänar.

Så det blir mer kändisar i våra tidningar framöver?

-Nej. I debatten i dag dras all journalistik över en kam. Det är en fundamental skillnad mellan vår typ av prenumererad tidningsutgivning och den lösnummersförsålda. Vi har långa relationer till våra läsare, en lokal förankring för journalistiken och vi kommer nära våra läsare-vi möter ju dem på trottoaren.

Har närheten betydelse för relationen mellan Ordet och Penningen?

-Vi behöver inte gå in för att sälja maximalt varenda dag. Vår läsarrelation bygger på förtroende. Det är genom den vi skapar en ekonomisk bas för fortsatt utgivning.

Varför verkar du som vd för att vinsten ska vara större än den redan är?

-Tidningsbranschen är i ett postindustriellt dilemma. Det är en mogen bransch. Inkomsterna ökar långsammare än kostnaderna samtidigt som kraven på investeringar ökar. Vart 15:e år ska vi lägga ut en årsomsättning på en ny press. Vi måste numera investera i internet och radio, kanske e-papper.

Kan du lova läsarna att dina lönsamhetskrav inte går ut över journalistiken?

-Ja, vi kommer att höja resultatnivån genom att jobba smartare. Det vi alltid måste ta på allvar är att det i Dalarna bara är vårt företag som orkar med en omfattande granskning och beskrivning av vad som händer. Det måste fortsätta.

-Vi har rejäla resurser och många medarbetare. De andra mediaföretagen är så uttunnade att man inte av dem kan begära ordentliga granskningar. Det är en stor glädje för mig när jag ser att vi levererar sådant.

När blev du glad för något sådant senast?

-Jag blev glad åt våra granskningar av psykvården, skolmaten och äldreomsorgen. Vi har satt samman journalistiska lag från olika redaktioner, det har fått ta lång tid och vi har samarbetat med externa krafter som laboratorier när det gällde maten. Det var ingen sensationsjournalistik men en grundlig redovisning av hur det ser ut i Dalarna.

-Sedan är jag glad över att vi såg det latenta behovet av bilagan Pralin. Den är mycket ovanlig bland landsortstidningarna. Vi har samlats kring den och vi har givit den ekonomiskt utrymme.

Hur hanterar du spänningen mellan Ordet och Penningen som både vd och ansvarig utgivare?

-Insikten ökar när man har insyn i båda. Om man bara har siffernissens perspektiv kanske man exempelvis kommer till slutsatsen att fotografer är alldeles för dyra- och låta journalisterna både skriva och fotografera. Men jag anser att bra bilder är viktigare än någonsin. Vi lever i en bildintensiv tid. Bilden är central när det gäller att ta till sig information.

Tror du läsarna känner till din publicistiska hållning?

-Nej, de känner mig inte särskilt väl. Vissa vet vagt att jag haft olika roller i mitt yrkesliv. Att jag jobbat för borgerlig press och s-press, haft uppdrag åt regeringen och inom journalistik, organisation och administration.

Borde du inte bli mer av en offentlig person i din publicistik?

-Det har inget egenvärde. Vi har andra former för det här på tidningarna. Christer Gruhs svarar för den biten vad gäller våra politiska kommentarer, Jens Runnberg gör det för kulturen, redaktionschef och nyhetschefer gör det på sina respektive orter. Jag är som den som borstar i curling. Borstaren blir ingen hjälte-det blir den som ger stenen en riktning. Men någon måste borsta.

Du har väl mer makt än så?

-Som ansvarig utgivare kan jag säga nej till att publicera saker. Jag ger förstås redaktionen en viss inriktning genom att vara aktiv i frågor som rör komposition, rekrytering, utbildning och organisation. Men jag jobbar alltså mest genom andra.

Vad är ditt publicistiska credo?

(Tystnad) -Ta fram fakta, men låta läsarna själva dra slutsatser. Jag vill ge människor i Dalarna det de behöver för att orientera sig i sitt samhälle. Det kan vara som medborgare, konsumenter, anhöriga till någon i äldreomsorgen, föräldrar till barn på dagis eller vad du vill!

Tidningarna är liberala på opinionsplats. Men du är inte liberal.

-Jag är en liberal sorts socialdemokrat. En pragmatiker. Jag är inte återställarorienterad. Vidar Andersson underkänns ju totalt av vissa socialdemokrater som ser honom som borgare. Jag tycker ofta som Vidar.

Är det irrelevant för jobbet att du är socialdemokrat?

-Det som är relevant är att jag har ett samhällsintresse. Jag förväntar mig att våra tidningar ska vara intressanta. Vi har inga föreskrivande åsikter på nyhetsplats. I vårt sätt att tolka det som händer ska vi vara allsidiga och fullödiga.

-I politiska trätor ska respektive sidas bästa argument återges. Jag får nästan aldrig några klagomål på att vi inte lyckas på den här punkten.

JENS RUNNBERG

Mer läsning

Annons