Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alvar Aalto i Dalarna -visioner som stoppades

Annons

Avesta kunde ha fått ett stadscentrum av världsklass om den finländske arkitekten Alvar Aalto fått genomföra sina storslagna planer på ett modernt "Akropolis". Men vi vet ju hur det gick, av detta blev det bara ett hus, det blå Aaltohuset.

Ritningarna kan man ta del av i en Aalto-utställning på Folkets hus i Borlänge.

Idag räknas Aalto (1898-1976) till de stora internationella arkitekterna.

Utställningen ger många prov på att arkitekters förslag långt ifrån alltid blir till verklighet. Ibland förverkligas byggnaderna, ibland rivs de eller förstörs. Ett av Aaltos vackraste hus, biblioteket i Viborg från 1935, gick ett sorgligt öde till mötes när staden efter kriget hamnade på ryska sidan.

Arkitekten Jan-Krister Boman och Alvar Aalto-sällskapet kämpar för att samla in pengar till restaureringen, och utställningen som visas på flera platser är ett led i arbetet.

Tre Aalto-hus förverkligades i Sverige. Alla har anknytning till Dalarna-blå huset i Avesta, V-Dala nation och en utställningspaviljong i Sveaparken i Hedemora, som nu är riven.

Själv minns jag den heta debatten kring ombyggnaden av V-Dala nation i Uppsala, som slutade med att affärer byggdes in där det ursprungligen funnits ett rum av luft där pelare lyfte byggnaden. Grundidén förvanskades.

Alvar Aalto och hans hustru Aino var en tid på väg att flytta till Hedemora. Aalto var engagerad i fabriken Artek, som arbetade med möbler och design och Aino skulle bli chef för designinstitutet. När hustrun dog kom flyttplanerna av sig.

Att Aalto fick uppdrag i Avesta berodde på att han lärt känna industrimannen Axel Axelsson Johnson. På utställningen finns ritningar till en gigantisk villa i karelsk stil som Axelsson Johnson beställde men som aldrig byggdes.

Planerna på nytt centrum i Avesta bordlades 1946. Tiden tycks ha varit fel ur flera synvinklar. Dels tycks de politiska makthavarna ha haft föga förståelse för ny arkitektur. Dels var 40-talet en period då socialdemokratin ville göra upp med det gamla patriarkaliska brukssamhället och Axelsson Johnson sågs som en representant för det. Visserligen var lokalbefolkningen positiv till Aaltos förslag, enligt en omröstning som Södra Dalarnes Tidning genomförde, men det hjälpte inte. Politikerna anförde att Aaltos arkitektur var för djärv, för dyr och artfrämmande i miljön.

MARIANNE TÖRNER

Mer läsning

Annons