Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

80-talet personifierat

Annons

Trance Dance splittrades ganska abrupt. Från att ha varit åttiotalskungar och tonårsidoler försvann gruppen snabbt från offentlighetens ljus. Sören Johansson var trummis och han minns tiden med blandade känslor.

- Det är drygt att förstå vad som hände, det är först nu jag känner att jag kan prata om det.

I hemmet i Svärdsjö bjuder han på en kopp kaffe. På bordet ligger gamla nummer av OKEJ, en trave lp-skivor och på en av stolarna står ett gäng dammiga guld- och platinaskivor. Prylarna minner om en svunnen tid.

- Nej, något Trance Dance-altare har det aldrig blivit. Man har hellre velat gömma undan sakerna.

Sören Johansson tror att Trance Dance blev så stora för att de tog ut svängarna och för att de medvetet utnyttjade medierna.

- Karusellen satte i gång sedan en praktiserande svensk på en radiostation i USA körde en av våra singlar. Plötsligt låg vi på Billboardlistan och vi fattade ingenting.

Sören Johansson minns en gång när han var i Åre och på en storbildsskärm såg Sky Channels nya jingle.

- Det var ett hopklipp med mig, Sting och Peter Gabriel, så här i efterhand känns det märkligt.

Dyra musikvideoproduktioner, turnéer i Europa och Sverige och uppträdande på Albert Hall följde. Framför allt var just medieuppbådet enormt.

- Vi låg steget efter Europe. På skivbolaget CBS, sedermera Sony, hade vi world priority.

Vad betydde ni rent musikaliskt?

- Jag har ingen bra analys av det och det roliga är att ingen annan har det heller.

Efter fem år uppstod en spricka i bandet. Ben Marlene ville fortsätta åt det glammiga hållet, medan Sören Johansson ville gå lite tyngre för att växa upp med fansen.

- Ben ville fortfarande göra teeniepop. Han och tjejerna fortsatte, medan vi andra fick sparken.

- För min del var det färdigt. Jag förstod att jag aldrig skulle få ut några pengar av det, vi hade skrivit på urdåliga kontrakt. Förra året fick jag ut min första royaltyutbetalning - på 300 kronor.

Det svåra med kändisskapet var framförallt att bevara sin identitet.

- Ens person blev så förknippad med bandet och det var inte nyttigt. Men man förstod att det var mediefiguren som blev dunkad i ryggen, det var ju ingen som kände personen bakom egentligen.

Överlag är minnet av Trance Dance-tiden positiv.

- Men det är klart man känner en kluvenhet när det slutade, man hade lagt ned hela sin kropp och själ, det var slitsamt.

Hur ser du på 80-talet i dag?

- Tiden präglades av positivism och nybyggaranda. 80-talet blev väldigt ute ett tag, men nu tycker jag det är skönt att hockeyfrillan fått upprättelse.

Har du någon kontakt med Ben Marlene?

- Nej, han svarar knappt på tilltal. Men vi sågs på julaftonsnatten i Mora för fyra år sedan. Båda var på promenad med varsin hund och varsin svärfar.

Vad sa ni då?

- Vad fan gör du här?

Efter Trance Dance splittring turnerade Sören Johansson med Svullo och Electric Boys. Han har även turnerat med Östen med resten och i dag spelar han med Peter Carlsson och Blå Grodorna.

MARIA RINGBORG

Mer läsning

Annons