Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Staten vill lägga vantarna på större andel av bankernas mångmiljardvinster – skatt på finansiella tjänster föreslås

En skatt på finansiella tjänster bör införas i Sverige, det föreslås i det betänkande som särskilde utredaren Christer Sjödin i dag överlämnat till regeringen.
Skatten ska baseras på lönekostnader och väntas ge ett tillskott till statskassan på uppåt sju miljarder kronor årligen.
Kritiken har varit hård från finanssektorn redan innan det färdiga förslaget lagts fram. Bland annat befaras jobbflykt och försämrad service till kunderna.

Annons

Uppdraget till utredningen som regeringen tidigare tillsatt har varit att ta fram ett förslag på hur staten ska kunna kompenseras för den momsbefrielse som hittills gällt för finanssektorn. Enligt utredningens beräkningar handlar det om ett skattebortfall på 19 miljarder kronor 2018.

En skatt på finansiella tjänster föreslås.

Nu är utredningen klar och kärnan i det förslag som utredaren Christer Sjödin – tidigare lagman vid Kammarrätten i Sundsvall – i dag lägger fram för regeringen är att en skatt på finansiell verksamhet införs i Sverige. Skatten har kallats ”bankskatt” men gäller alltså inte bara banker utan alla verksamheter som producerar finansiella tjänster, inklusive försäkringsbolagen.

Skatten ska baseras på lönekostnader och skattesatsen föreslås bli 15 procent. Det mest rättvisa hade enligt Christer Sjödin varit att låta skatten baseras på både lönekostnader och vinst men trots det ingår inte vinst som del av beskattningsunderlaget i förslaget.

– Vinst är ett svårdefinerat begrepp och alla som bedriver näringsverksamhet redovisar inte vinst på samma sätt och beskattas inte för vinst på samma sätt. Utredningens bedömning var därför att såväl beskattningsunderlaget som skattesatsen hade behövt differentieras om vinst hade inkluderats i beskattningsunderlaget. Enligt vår bedömning hade detta lett till en komplicerad och svårtillämpad lagstiftning som dessutom kunnat komma i konflikt med EU:s statsstödsregler, säger Christer Sjödin.

För att fullt ut kompensera för de 19 miljarder kronor som idag anses gå staten förbi som en följd av momsbefrielsen av finanssektorn hade det krävts en skattesats på minst 40 procent. De 15 procent som föreslås beräknas ge ett tillskott till statskassan på mellan fyra och sju miljarder kronor årligen.

– Det går av flera olika skäl inte att ta ut 40 procent. Inte minst därför att en skatt, oavsett vilken, får konsekvenser på olika sätt och en konsekvens som man lätt kan se om skatteuttaget på lönesumman blir för högt är ju att företag försöker minska lönesumman. Detta kan företagen göra genom att till exempel minska antalet anställda och att flytta verksamhet utomlands, säger Christer Sjödin.

Från finansbranschen har kritiken redan varit hård mot de delar av utredningen som läckt ut. Det har talats om att 16 000 jobb hotas i Sverige om den 15-procentiga skatten skulle bli verklighet. I slutänden riskerar skatten också att resultera i ökade kostnader för bankkunderna liksom sämre service, menar kritikerna.

– Av de 72 000 anställda i våra medlemsföretag finns 42 000 redan utomlands. 13 000 finns i de baltiska länderna där lönen är en tredjedel av den i Sverige och utbildningsnivån ungefär samma som här. En del jobb som försvinner, försvinner ut i tomma intet, men en del går helt säkert till Baltikum eller ännu längre bort, sa Bankföreningens vd Hans Lindberg när han nyligen talade på Stockholms Handelskammare, enligt branschtidningen Finansliv.

Christer Sjödin är dock inte säker på att effekterna blir så allvarliga som kritikerna förutspår.

– Vi har försökt bedöma konsekvenserna av vårt förslag och det är klart att det har både pris- och sysselsättningspåverkande effekter. Dessa är dock svåra att uppskatta. Vår bedömning är att effekten av en efterfrågeförändring på sysselsättningen inom företag som producerar finansiella tjänster skulle kunna vara 2 600 personer, eller 2,8 procent, om skatten fullt ut övervältras på priset. Sannolikt blir det inte någon full övervältring på priserna, utan till viss del också övervältring på lönerna.

Christer Sjödin vill inte kommentera bankföreningens beräkningar men påpekar att utflyttning av arbetstillfällen utomlands, så kallad outsourcing, sker redan nu.

– Att arbetstillfällen kan försvinna utomlands är utredningen naturligtvis medveten om och det har vi belyst i betänkandet men vi har bedömt att den svårligen låter sig sifferuppskattas. Samtidigt är det som sagt en redan pågående process eftersom bland annat bankerna redan i dag i ganska stor utsträckning flyttar verksamhet till exempelvis Baltikum.

Om utredningens förslag blir verklighet återstår att se men för att så blir fallet talar att det finns en bred politisk enighet om att skatteuttaget från finanssektorn bör öka. Alliansen framförde ett sådant krav inför valet 2014 och det var också den tidigare alliansregeringen som i stora drag utformade direktiven för den utredning som den rödgröna regeringen sedan tillsatte.

Skattens förespråkare har också belyst det faktum att branschen gör stora vinster. Bara de fyra storbankerna tjänade tillsammans över 100 miljarder kronor förra året, varav nära 60 miljarder delades ut till aktieägarna.

Mer läsning

Annons