Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Analys: Därför är Ipad-affären känslig för ABB-ledningen

Bo Joffer - Näringslivsreporter:
Varför är en ipad som en misstänkt muta till journalister och analytiker en så känslig sak inom ABB.

Jo, jätteföretaget har nolltolerans och här är det självaste koncernledningen som står med ändan bar.

Annons

Bo Joffer om varför mutor är ett så känsligt kapitel i ABB

Särskilt känsligt är det i Sverige där Dagens Industri liknat det vid ett Ipadgate.

Utomlands har den misstänkta mutan knappt vållat någon uppmärksamhet.

Vad nolltolerans är fick ett par medarbetare på HVDC-i Ludvika erfara när de gjorde som alla skulle ha gjort. Låna pengar ur ABBs projektkassa i HVDC-projektet i Kongo, för att muta myndighetspersoner i syfte att rädda en kamrat ur fängelset. De fick rätt i AD och i Falu tingsrätt - men inte jobbet tillbaka.

ABBs räddande änglar

Karteller och mutor är en del av vardagen i världen och har så varit i över 100 år i elkraftsvärlden.

Redan från starten av den elektrotekniska industrin i Ludvika har karteller för att påverka marknaden varit en del av vardagen. Första kartellen var den mellan Asea och AB Magnet 1901 efter avtalet om att Magnet fick utnyttja ASEA:s patenterade trefassystem som Jonas Wenström uppfunnit 1889 och fått patent på. Kartellen upphörde när Asea köpte Ludvikaverken 1916.

ASEA ingick 1925 kartellavtal med de båda dominerande tyska firmorna AEG och Siemens. Avtalen innebar en kvotering av den privata marknaden, 12 procent till tyskarna och från 1936 14 procent mot att Asea fick den statliga marknaden. Avtalet var gällande under hela krigstiden.

1929 försökte General Electric köpa Asea men misslyckades och Asea skyddade sig med att låta Wallenbergarna bli största ägare.

Den första internationella elkartellen med General Electric, Westinghouse, AEG, Brown Boveri, General Electric company och Compagnie Generale d’Electricité föddes strax därefter, 1930. Och kom senare att kallas International Electrical association, (IEA).

ASEA uppges i en amerikansk rapport ha blivit medlem i IEA runt årsskiftet 1937-1938, när de tyska storföretagen dominerade kartellen.

1944 förklarades den olaglig i USA, och de amerikanska bolagen tvingades lämna kartellen. På 1950-talet rekonstruerades IEA. Asea gick med 1956. Kartellen omfattade ångturbiner, generatorer, transformatorer, högspänningsbrytare och elutrustningar till valsverk. Amerikanska och japanska företag stod utanför IEA.

1980 bestod kartellen av 55 medlemsföretag. Det fanns tio olika underavdelningar för t. ex. transformatorer, högspänningsbrytare, kondensatorer.

1977 var ASEA medlem i sex av de tio varusektionerna. ASEA:s dotterföretag STAL-LAVAL var registrerat som medlem i tre av de fyra övriga sektorerna.

IEA hade följande uppgifter: 1: Att reglera och fördela marknaden för tung elektrisk utrustning. 2: Att centralt dirigera anbudsgivning. 3: Att kompensera medlemsföretag som icke erhåller order.

Kartellerna levde vidare, trots att ABB banade väg för stora fusioner. I Saddams Husseins så kallade supergridprojekt i Irak så arbetade Brown Boveri och Asea tillsammans och betalade ut mutor, kommissioner som det kallades, till makthavare via nummerkonton i olika internationella banker. Uppgifter som skickades via Brown Boveris fax, med orden att det skulle säkerställas att pengarna inte kunde spåras till Asea.

EU-kommissionen och konkurrensmyndigheter runt hela jordklotet har bötfällt kabelkarteller, transformatorkarteller, ställverkskartellen.

1999 startades kabelkartellen som ABB avslöjade att de var en del av. De slapp böta på grund av avslöjandet, medan övriga bolag bötfälldes med sammanlagt 302 miljoner euro.

2009 fällde EU en av transformatorkartellerna med ABB, Areva T&D, Alstom, Fuji Electrics, Hitachi, Toshiba och Siemens, Siemens slapp böta för sitt avslöjande

Brytarkartellen inom gasisolerade ställverk var verksam mellan 1988 and 2004. 2007 slapp ABB slapp böta för att de avslöjade den, men inte nio övriga kartellmedlemar som fick böta 750 miljoner euro.

EU kan döma ut böter på upp till tio procent av omsättningen.

Ulrich Spiesshofer, känslig för mutanklagelser

Sedan tio år har ABB nolltolerans efter att ha infört en Code of Conduct, som regelverket kallas, och inpräntat detta bland medarbetarna.

För några år sedan fanns fortfarande i ABBs bokslut uppgifter om avsättningar för mutor och karteller, eller "misstänkta betalningar" som det skrevs om till.

Det senaste bokslutet är fritt från sådana reservationer, så därför är Ipadgate minst sagt störande för ABBs koncernchef Ulrich Spiesshofer.

Mer läsning

Annons