Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Namninsamling för bron

För två veckor sedan berättade tidningen att Vägverket vill dra in det allmänna underhållet av Österforsbron. Verket påpekar att bron ligger utanför detaljplanelagt område och beskriver de olägenheter som en indragning kan medföra som ringa.

Vägverket vill överlåta bron till i första hand kommunen, men är inte främmande för en rivning.

Tidningen har tidigare berättat att kommunalrådet Anders Ahlgren anser att Vägverket måste ta ansvar för den sista bron i sitt slag och det stycke kulturhistoria flottbron representerar.

Under helgen genomförde Österfors byalag ett möte för att diskutera brons framtid.

- Uppslutningen var över all förväntan. Alla som kunde kom till mötet, som även lockade Anders Ahlgren och Västerfors byalags Lars Wallén. Det mest anmärkningsvärda var att väldigt många berättade om hur stor kommunikationsmässig betydelse bron har för dem, berättar Gunnar Östberg.

- En stor del av invånarna I Österfors och närliggande byar nyttjar dagligen bron. Den är alltså inte bara en turistattraktion och ett kultur- och byggnadsminne, utan också en viktig kommunikationsled, fortsätter han.

Byalaget har tidigare, via Länsstyrelsen, ansökt om en byggnadsminnesförklaring av bron. Då svarade Riksantikvarieämbetet, RAÄ, att "RAÄ anser att de kulturhistoriska värden som flottbron i Österfors har är säkerställda genom de områdesbestämmelser som antogs av Gagnefs kommun 2002. Det finns därför inget behov att även förklara bron för statligt byggnadsminne."

Närmast kommer byalagen i Österfors och Västerfors att skriva till Vägverket och understryka att i de juridiskt bindande skyddsbestämmelserna anges att "flottbron skall hållas i stånd och får ej rivas eller förvanskas". Under Österforsmötet enades också deltagarna om att i personliga skrivelser till verket redogöra för den betydelse bron har för dem.

- För att övriga kommuninvånare och andra engagerade ska kunna göra sina röster hörda kommer vi att lägga ut namnlistor i butikerna och bankerna, berättar Gunnar Östberg, som instämmer med Anders Ahlgren i att det är en statlig angelägenhet att bevara bron.

Fakta: Den sista flottbron

De besvärliga vattenflödena i Väster- och Österdalälven gjorde det svårt att bygga "traditionella" broar med stenfyllda timmerkistor som mellanstöd och bärverk av timmer. Redan under 1600-talet började man därför att konstruera flexibla broar, som anpassade sig till vattenståndets variationer.

Nackdelen var att de är mycket underhållskrävande och svåra att förankra på ett sätt så att de klarar höga vattenflöden. Flera flottbroar har också slagits sönder och/eller slitits med i samband med extrema vårfloder.

När virkesflottningen ökade under 1700-talet försågs flottbroarna med pontoner med fackverksspann av träbjälkar och överliggande bärverk, vilket skapade öppningar i broarna och möjliggjorde flottning under broarna.

I Gagnef fanns till för några år sedan landets två sista flottbroar. Men i samband med att bron i Kyrkbyn rustades upp slopades "flottningspucklarna", vilket förenklat uttryckt innebar att den förvandlades från en flottbro till en flytbro.

Österforsbron nybyggdes 1984 i ett traditionellt utförande, men man användes sig delvis av moderna material, bland annat pontoner av cellplastblock. Cellplasten har sugit åt sig vatten, vilket minskat brons flytkraft och bidragit till att träpartier rötskadats.

KÄLLOR: Vägverket och Riksantikvarieämbetet.