Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Myntskatt från Yttermalung

/
  • Gamla plåtmynt från den stora Hago-Brita-skatten i Yttermalung ingår i Myntkabinettets nya utställning.  Foto: Gabriel Hildebrand 

Annons

Plåtmyntskatten i Yttermalung hittades av kommungubbar som höll på att gräva ledningar för vatten och avlopp. Plötsligt stötte de på den stora skatten som legat gömd i ett par hundra år.

När arkeologerna gjort sitt hade de funnit 240 stora plåtmynt i olika valörer av ''daler silvermynt''.

Det var inga slantar som man direkt kunde stoppa i plånboken, det hade nog snarare behövts häst och vagn då man skulle iväg och handla. De robusta plåtmynten vägde nära ett kilo var i genomsnitt.

Historien berättar att bondkvinnan Hago-Brita i Yttermalung var rik men snål. Tillsammans med äldste sonen hade hon gömt undan arvet från de övriga syskonen, och grävt ner pengarna under huset.

Men både mor och son dog utan att avslöja var skatten fanns. Den kom inte fram förrän efter ett par hundra år, då kommunen skulle gräva avlopp i byn.

Plåtmynten användes mellan 1644 och 1776. I 116 år levde plåtmynten och sedlar sida vid sida. 1 januari 1777 blev det förbjudet att använda plåtmynten som betalningsmedel i Sverige.

Utställningen på myntkabinettet, som är Sveriges ekonomiska museum, tar besökaren med på en resa från de tunga kopparmynten via världens första banksedel till 2000-talets avancerade sedlar.

- Bakom föremålen i utställningen finns mängder med spännande historier från hela Sverige. Förutom berättelsen om Hago-Brita får man exempelvis veta att Karl XII lät smälta ner kanoner för att tillverka plåtmynt. Man smälte även ner koppartak från kyrkor och brännvinspannor som beslagtogs när hembränningen förbjöds, berättar Eva Wiséhn som är utställningsansvarig.

Under 1600-talet var Sveriges den ledande producenten i Europa av koppar. Att man började producera de tunga kopparmynten förklaras med att det var enklare att transportera en plåt på 20 kilo än 350 ettöringar. På den tiden ar det också viktigt att värdet av materialet i myntet motsvarade det påstämplade värdet.

För att frakta de tunga mynten var det som sagt ingen vanlig börs som användes. De kördes på specialtillverkade slädar. Lättare mynt bar man i ryggsäcken.

Utställningen visar att Sverige haft en viktig roll i världens ekonomiska historia. Världens första och än i dag fungerade riksbank startade i Sverige och svenskarna ligger även bakom världens första banksedel som gavs ut av Stockholm Banco 1661.

Mer läsning

Annons