Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Wadling i sitt rätta element

/
  • Freddie Wadling sjunger med glöd och känsla på nya Kingdom of Evol, som består av idel bekanta gamlingar.

Kingdom of Evol
The Second coming of pleasure and pain
(Border)
Betyg: 4

Annons

Rock. Kollar man på "liknande artister" för Freddie Wadling på Spotify inser man att klassificering genom algoritmer har sina begränsningar. Snarare än Blue for Two, The Mobile Whorehouse, Cortex och Lädernunnan så hamnar man i sällskap av exempelvis Olle Adolphson, Berndt Egerbladhs orkester och Fred Åkerström. Så kan det gå.

Med nya Kingdom of Evol- skivan i lurarna kan man dock glömma både skivor till kaffet och glädjas åt att höra Freddies stämma i sitt rätta element. Han glöder av febrig energi och av hans eventuella klena hälsa hörs inte mycket.

Men ännu mer glädjande är ändå att en annan av mina hjältar, Henrik Venant, nu finns med i bandet. Efter att ha varit en av landets mest originella undergroundprofiler, i band som Underjordiska lyxorkestern, TT Reuter och Pojken med grodan i pannan, föll han plötsligt bort från offentlighetens radar. Många är vi som saknade honom. Blir detta en nytändning? Man kan alltid hoppas. Han sjunger också huvudstämman på utmärkta Automatic life.

Låtmaterialet håller hög klass och ljudbilden är i det närmaste fulländad. Jämfört med Kingdom of Evols första skiva är denna både bättre och snäppet hårdare. Det handlar om gitarrmangel med tydliga ekon av The Stooges och/eller Union Carbide Productions – där två av medlemmarna också har ett förflutet. De psykedeliska inslagen finns också där, tydligast i Circles, liksom den mullrande postpunk som bara kan komma från en vindpinad stad. Allt parat med ett melankoliskt melodisinne som passar Freddie Wadling perfekt.

Göteborg (liket) lever igen.

Annons