Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya sidor av Grieg

/
  • Bjarte Engeset vill komplettera bilden av Edvard Grieg med kvällens musikaliska porträtt i Dalhalla.

Kvällens invigningskonsert av Musik i Dalarna blir ett musikaliskt porträtt av Grieg.
– De romantiska delarna finns med, men vi ska även visa fram hans mer mörka sidor, säger Bjarte Engeset chefdirigent och konstnärlig ledare för Dalasinfoniettan.

Annons

Edvard Griegs musik har varit ett slags ledmotiv till hela Bjarte Engesets liv. Han är uppvuxen med den norske ikonens musik och har ägnat stora delar av sitt yrkesliv åt att uttolka kompositörens verk både i konserter och i inspelningar. På senare år har han läst in sig på allt som finns skrivet om och av kompositören.

– Det har gjort att jag upptäckt andra sidor av honom, och hittat nya bortglömde eller aldrig tidigare spelade orkestreringar, säger Bjarte Engeset.

I kvällens invigningskonsert i Dalhalla, som Engeset leder, framförs flera nya stycken.

Kompletterar de bilden av Grieg - nationalromantikern som för tankarna till fjordar och fjälltoppar?

– Jag tycker det. Visst har han en romantisk sida som är lätt att ta till sig. Det norska finns där också som bottnar i folkmusiken, men han var även radikal, dramatisk och en mörk sida.

– Det blir ett musikaliskt porträtt av Grieg där vi följer honom från början där han är färgad av Beethoven, över folkmusiken som han tolkat på sitt sätt, och fram till mer modernistiska sidor, klangverk som egentligen inte har någon melodi.

– Målet är att publiken ska gå hem och känna och förstå vem Greig var, säger Bjarte Engeset.

Vad gör att du ständigt återkommer till Griegs musik?

– Det är många saker. Lyriken, den romantiska längtan och hans harmonier. Jag är väldigt förtjust i hans musik som går i G-moll. Jag tycker att han är modig i sina mest färgrika stycken, men han kan också vara naiv och väldigt enkel.

Den som inte känner till Griegs musik - vad tycker du att man ska börja med?

– Musiken som han skrev till Ibsens Peer Gynt är en bra start. Det är färgrikt, med vackra harmonier samtidigt som den har delar som är dramatisk karaktärsfulla och nästan lite märkliga.

Mer läsning

Annons