Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Misstänkt släpptes - nytt bakslag för Alf Theorin

– Jag var skeptisk redan från början så det kom väl inte direkt som någon överraskning. Nu vet jag inte vad som ska till för att det här ska kunna lösas.



Det säger Alf Theorin dagen efter att utredningen av mordet på hans dotter Pernilla mötts av ännu ett bakslag.

Annons

Det är en dämpad Alf Theorin som tar emot i villan i Skogsbo drygt ett dygn efter att den man som suttit häktad som misstänkt för mordet på hans dotter Pernilla försatts på fri fot.

– Ja, jag kanske har blivit pessimistisk. Men jag blev inte särskilt överraskad. Redan då han greps kände jag en osäkerhet eftersom polisen samtidigt efterlyste fler vittnen, säger Alf.

Under den senaste månaden har han haft mycket tid till att tänka på det som hänt.

– Ja, jag var en av de som fick gå hem när Outokumpu varslade ett stort antal anställda, säger Alf som för en månad sedan lämnade järnverket med förtidspension efter 34 år.

– Det känns lite konstigt men samtidigt lite skönt också. Stämningen var väl inte den bästa efter att vi blev uppsagda, säger han.

Det var också jobbet i järnverket som ledde till att familjen köpte villan i Skogsbo efter att innan dess bott i Ludvika och Häggebäcken.

– Pernilla var nog sex år när vi flyttade hit och lillasyster Anna bara ett halvår, säger Alf.
Han beskriver Pernilla som en sportig tjej som höll på med volleyboll och spelade i Avestas A-lag.

– Hon tyckte överhuvudtaget mycket om att träna och hålla sig i form och många minns henne säkert som den där tjejen med ljus hästsvans som gick med en yvig stil, i hög fart och med svängande armar, säger Alf.

– Hon gick hit minst två gånger i veckan och när det var fint väder kom hon ofta hit för att sola på gräsmattan.

Till vardags arbetade Pernilla som webbdesigner hos ett it-företag i Krylbo, något hon studerat till vid högskolan i Borlänge.

– Pernilla ville vara duktig och det var hon också. Hon var lugn och trygg och inte en sån som man behövde vara orolig för, säger Alf.

Bakom sig hade hon några förhållanden men hade den tragiska dagen i augusti 2006 varit singel sedan en tid.

Alf minns hur han blev uppringd av en jobbarkompis som frågade om han hört att det brunnit i Pernillas lägenhet.

– Jag visste ju att hon varit på fest och tänkte att hon måste ha glömt ett stearinljus eller nåt. Samtidigt fick jag en väldigt obehaglig känsla om att något hemskt hade hänt.
Det dröjde inte heller länge förrän polis knackade på i villan där Alf fick beskedet att en kropp påträffats i lägenheten.

– Allt blev bara som ett dimmigt töcken och jag minns faktiskt inte så mycket från de dagarna.

Det drog också ut på tiden innan identifieringen var färdig. Då kom också nästa chockerade besked för Pernillas anhöriga. Obduktionen visade att hon var död redan innan branden bröt ut. Mördad.

– Beskedet blev en chock som tog oss alla väldigt hårt, säger Alf.

Sedan dess har polisen arbetat intensivt med att försök att klara ut vem som tog livet av Pernilla. Utredningen har också lett till att familjen vid flera tillfällen kunnat känna ett hopp om en lösning, ett hopp som hittills varje gång kastats omkull.

– Jag vet att polisen var hoppfull den här gången jag kände väl också själv ett visst hopp om att en lösning kanske var nära, säger Alf.

Enligt honom gick mannen och Pernilla i parallellklass och kan på så sätt ha känt varandra. Det är ändå ingen person som han kan dra sig till minnes att Pernilla någonsin har nämnt.

– Polisen säger att de kommer att jobba vidare med fallet och det inger ju ändå ett litet hopp. För mig är det viktigast att det är rätt person som åker fast. Inte vem det är, säger Alf Theorin.