Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mirakelräddade kvinna under vattnet

Deras existens är ständigt hotad.
Men när larmet går utgör de länken mellan fortsatt liv eller död.
Det som hände i Falun 19 december 1983 är ett exempel.
– Jag skulle just gå av mitt pass när larmet kom.

Annons

Det är Lars Sjöberg, räddningstjänsten Dala Mitt, som minns den där decembermorgonen.

Han hade jobbat natt och skulle just gå av sitt skift när larmet kom om en trafikolycka med drunkning i Bergsgården.

En bil hade gått av vägen, voltat och på taket glidit ut på isen.

Den brast och bilen sjönk till sjöbotten.

I den satt en man och en kvinna och deras hund.

– Jag var verksam som räddningsdykare då, så jag fick åka med ut på larmet, säger Lars Sjöberg.

Som vid alla larm så var det bråttom.

Inne på stationen fick Lars Sjöberg på sig de första plaggen.

Resten av utrustningen krånglade han på sig i baksätet på en Volvo 245:a, på väg ut till olycksplatsen.

– Vår buss var på lagning just då, så det var så det fick bli, berättar han.

När han och kollegorna nådde fram såg de omedelbart var bilen fanns. Lyktorna lyste fortfarande.

– Den låg inte på mer än cirka två meters djup, så det var inga problem att lokalisera bilen, säger han.

Lyktorna slocknade kort efter det att Lars och den övriga räddningsstyrkan anlänt.

Med dåtidens dykutrustning, som bland annat bestod av cyklop, gick han snabbt ner i det iskalla vattnet.

– Jag såg att den högra bildörren var öppen. Och jag kunde se en kvinna hänga i bältet, upp och nedvänd, minns han.

Lars Sjöberg skar av kvinnans bälte och tog henne upp till vattenytan.

Hon hade då befunnit sig i vattnet någonstans mellan 15 och 20 minuter.

En väntande ambulans med personal började omedelbart jobba med kvinnan.

Samtidigt återvände Lars Sjöberg ner i det isande vattnet, för att ta upp mannen och parets hund.

De var omkomna.

För dem fanns det inte något att göra.

Men samtidigt, i ambulansen, hade kvinnan visat livstecken. Hon hade hjärtflimmer, men andningen kom i gång och hon kunde föras till sjukhus.

– Hon överlevde, säger Lars Sjöberg.

Exakt vad som gjorde att kvinnan klarade sig vet ingen.

Men det faktum att det var riktigt kallt i vattnet hjälpte henne troligen.

Det kan också ha varit så att positionen hon hade i bilen, hängande upp och ned, bidrog till att hjärnan inte skadades allvarligt på grund av syrebrist.

– Det var en rad lyckliga omständigheter. Så mycket vet vi i alla fall, säger Lars Sjöberg.

Han vet också att kvinnan vid tillfället var 63 år. Och att hon kort senare fick lämna sjukhuset, helt utan bestående fysiska men.

För några år sedan lade Sjöberg ifrån sig dykarutrustningen.

Han jobbar numer förebyggande vid räddningstjänsten Dala Mitt, på stationen i Falun.

Det är den nordligaste heltidsstationen i landet som fortfarande har räddningsdykare.

Och flera gånger har verksamheten även här, på grund av besparingsskäl, varit hotad.

– Det är inte bra.

– I vår region, med Falun/Borlänge som kallas sjöstäder, behöver vi ha den här verksamheten, säger han.

Sjöberg tar Runn som ett exempel.

Där finns ett omfattande båtliv sommartid och mängder av aktiviteter på is under vintern.

När olyckan är framme är räddningsdykarna och närheten till dem avgörande, för om en person ska fortsätta leva eller dö.

– Våra styrande politiker borde värna om den här verksamheten.

– Sannolikheten att rädda liv är liten. Men så länge vi finns, så finns i alla fall möjligheten.

I vinter är det 29 år sedan Lars Sjöberg räddade kvinnan i Bergsgården.

Han har aldrig träffat henne efter det.

Annons