Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hon sågar analysen i skolutredningen

Sandra Johansson är ordförande i nystartade Barns rättsskydd i Ludvika. Hon är kritisk mot skolutredningens barnkonsekvensanalys.
– Det här är inte sant, det är skrämmande, säger hon när hon läser den.

Annons

I möten med föräldrar, och senast på kommunfullmäktige, har flera gånger kritik riktats mot barnkonsekvensanalysen i skolstrukturutredningen.

Politikerna har sällan valt att svara.

Sandra Johansson påpekar att vad det än är som ligger som bilaga i skolstrukturutredningen, så är det åtminstone inte en barnkonsekvensanalys. Hon kallar den lite syrligt för "bilaga sex".

– Tyvärr är det väldigt vanligt att man blandar ihop barnperspektiv och barnrättsperspektiv. Barnrättsperspektivet utgår från de regler och lagar som finns.

En barnkonsekvensanalys ska enligt henne ge ett allsidigt beslutsunderlag. Den ska hänvisa till lagar, regler, policys, kommunens vision och eventuellt andra styrdokument, samt följa barnperspektivet; låta dem som kan drabbas av ett beslut göra sig hörda.

I texten i "bilaga sex" om barnkonventionen är huvudartiklarna citerade, konstaterar hon, men det finns ingen analys om hur dessa rättigheter ska implementeras.

– Har politikerna koll på att den är felaktigt gjord? Vet de om att det inte är en barnkonsekvensanalys?

Sandra Johansson säger att en barnkonsekvensanalys ska redogöra för riskfaktorer och hur man kan åtgärda sådana.

Hon har läst förvaltningsrätt, om förändringsarbete för barnens rättigheter, samt utvärdering och granskning med barnrättsperspektiv på universitetsnivå. Hon föreläser i ämnet om att bli en kommun som ser till barnets bästa och har tidigare hjälpt privatpersoner att granska olika utredningar där det funnits felaktigheter.

Nu har Sandra Johansson startat så kallade BRY-grupper i Ludvika och Borlänge. BRY står för Barns Rättsskydd och är en organisation som grundades av Agneta Bravélius.

Sandra är förälder till barn i en av de skolor som inte drabbas i beslutet om skolstrukturen.

– Utvärderingen av analysen gör jag i egenskap av BRY-ordförande.

Och de brister hon hittat tycker hon motiverar att organisationen behövs.

– Det här är något jag verkligen kan redogöra för utantill och jag ska försöka motivera beslutsfattarna att vara noggranna även i framtiden.

Är det försent att göra en grundligare analys framöver?

– De har ju ändå visat att ambitionen och viljan finns där. Det är jättebra att de vill framåt, men det vore också bra om de anlitar någon sakkunnig att göra analyser, i stället för att lösa det sinsemellan.

Camilla Hofström är verksamhetschef för IFO och den tjänsteman som gjort barnkonsekvensanalysen.

– Jag kan inte säga annat än att hennes kritik är befogad. Att göra ett fullödigt arbete på så kort tid, det går inte.

Hon fick uppdraget av sin chef Mikael Carstensen att göra en barnkonsekvensanalys, BKA, som en del av skolstrukturutredningen. Hon insåg snabbt att hon skulle bli tvungen att göra ett snävt urval för att hinna med.

Om tiden funnits hade analysarbetet kunnat involvera föräldrar och barn i fokusgrupper, samt att läsa in sig på forskning och studier.

– Jag har helt enkelt fått välja. Det har inte funnits den tiden. Därför har jag valt att göra analysen komprimerad.

Rektorer och förskolechefer har själva frågat barnen och sedan redovisat materialet för Camilla Hofström.

– Jag skriver ju ingenstans om åtgärder i analysen. Det jag gör är att jag lyfter upp en del riskfaktorer som jag rent faktiskt fått fram; såsom lokaler, skolskjutsar och trafikmiljön. Det jag påpekar är mer saker man bör titta på.

Hon håller med kritiken från Sandra Johansson och tycker själv att en fullödig BKA borde vara på snarare 50 sidor i stället för 5. Men hon konstaterar också att BKA som verktyg är ganska nytt och att det varit svårt att hitta riktlinjer för arbetet.

Borde du ha fått mer tid på dig?

– Ja, ska man göra en fullödig BKA så kräver det längre tid. Jag håller med, jag hade velat göra en bättre BKA. Det är en av anledningarna till att jag inte föreslår så mycket. Jag kan inte dra någon långtgående slutsats, för tiden har varit för knapp.

Varför fick du uppdraget?

– Det är nog för att vi inom "soc" jobbar med barn och unga. Jag har erfarenhet av barn i beslutsprocess och en vana att väga in barnperspektivet; det gör vi i alla våra utredningar.

Förvaltningschef Mikael Carstensen berättar att han jämfört med andra kommuner som gjort barnkonsekvensanalyser i liknande situationer.

– De är ungefär i den här omfattningen. Och det är ingen obekant eller ny verksamhet; det är ju grundskola det fortfarande handlar om. De förändringar som ska ske, där finns bedömda risker med.

Men inga förslag på åtgärder.

– Nej, för det ska ju tas fram på respektive enhet.

Han konstaterar att de mottagande enheterna ser olika ut vad gäller till exempel storlek och åldersgrupper.

Camilla Hofström säger själv att hon gärna hade haft mer tid på sig för att göra ett bättre arbete.

– Ja, eller en mer omfattande analys. Det finns olika sätt att göra den på. Den blir mer omfattande om det handlar om en helt ny verksamhet. Här är det ju befintlig verksamhet som tar emot. Det gör vi egentligen varje höst också.

Mer läsning