Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nej, vi var inte överens

Annons

Det var ingen vanlig fredagskväll, utan den innan internationella kvinnodagen 8 mars och Faluns politiker hade samlats till jämställdhetsdebatt.

Bakom det goda initiativet stod gruppledarna för partierna i fullmäktige – från höger till vänster. (Eller rättare sagt, alla utom SD som avböjde all inblandning och medverkan.)

Jag fick förtroendet att agera samtalsledare, en roll som en kväll som denna är betydligt knepigare än vid en vanlig debatt om skatter eller skolpolitik. För vilka kommunala angelägenheter är egentligen jämställdhetsfrågor?

Innan mikrofonerna slagits på, böjde sig en av politikerna fram och viskade oroligt: "Är vi inte alla överens? Det här blir väl ingen debatt?" Flera nickade instämmande.

Så illa blev det tack och lov inte. Kvällen komma att rymma både heta känslor och ivrig debatt, så inte minst kring frågan om valfrihet inom välfärden, vilken löper som en vattendelare mellan Faluns två block.

Kring en sak fanns dock enighet: Kommunen gör ofta fel. Verksamhetens utformning bidrar gång efter annan, tvärtemot avsikten, till större skillnader mellan kvinnor och män.

Oppositionsråd Mikael Rosén (M) konstaterade, med ett sunt mått av självkritik, att det alltid tycks finnas pengar till och uppslutning bakom förslag om satsningar på mansdominerade idrotter som hockey och fotboll, medan den för barnets familj långt dyrare ridsporten får stå tillbaka.

Suzanne Lazar (S) menade i samma anda att arbetsvillkoren inom den kommunala omsorgen, och här inte minst de delade turerna, i begränsar handlingsfriheten för de många kvinnor som arbetar där.

Falupartiets Maria Gehlin frågade i sin tur retoriskt hur många kvinnor som pryder rådhusets väggar, där alla ordföranden i fullmäktige och kommunstyrelse sedan stadens grundande finns porträtterade. Svaret var väntat: noll.

Gehlin menade att detta märks än i dag i fördelningen av uppdrag i nämnder och kommunala bolag – män tar de tunga och resurstunga, kvinnor de mjukare och symboliska.

Hon anklagade även männen som företräder Faluns två stora partier, S och M, för att ha för vana att göra upp sinsemellan utan att blanda in övriga (kvinnliga) gruppledare.

En diskussion om jämställdhet måste, just som den på stadsbiblioteket, göras bred. Varken ett nytt jämställdhetsutskott eller en ny strategi är i sig en given väg till framgång.

Det kommunala arbetet för jämställdhet sker i stället i form av att behandla förskolans barn som just barn, inte främst flickor och pojkar, genom bättre villkor i omsorgen och tidiga insatser för de pojkar som halkar alltmer efter flickorna i skolans klassrum.

Falun kan bli bättre!

Annons