Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

LEDARE: Låt högskolan lära sig en läxa

/

Annons

Föreställ dig att du använder alla dina besparingar för att studera på högskola. Utbildningen du har valt verkar vettig, och om allt går som planerat kan du kanske få ett välbetalt jobb på ett stort företag i framtiden.

Men när du väl kommer dit är utbildningen inte alls som du trodde. Lärarna kan knappt prata engelska eller svenska. Tekniken är föråldrad. Det finns inte ens stolar till alla studenter, vissa tvingas sitta på golvet.

Du inser snabbt att du har slösat bort dina pengar på en utbildning som inte tar dig någonstans.

Så var det för Connie Dickinson, en amerikansk student som beslutade sig för att resa till Sverige och använda sina sparmedel för att läsa en kandidatutbildning i matematik vid Mälardalens högskola.

Utbildningen var under all kritik. Den har underkänts på fyra av fem punkter av statens eget kontrollorgan, Universitetskanslersämbetet.

Dickinson bestämde sig för att försöka få tillbaka de drygt 180 000 kronorna som hon hade betalat. Dessvärre misslyckades hon.

De regler som ska skydda konsumenter gentemot privata aktörer tycks inte omfatta det offentliga. Därför har hon nu, tillsammans med organisationen Centrum för Rättvisa, stämt Mälardalens högskola (Dagens Nyheter, 20/4).

Fallet Connie Dickinson kan förhoppningsvis bli mer än en personlig tragedi. Det skulle kunna vara början på en djupare diskussion om den svenska högskolans kvalitet och framtid.

Har man rätt att kräva en viss standard utav en högskoleutbildning?

Gör den högre utbildningen skäl för sitt namn? Och får skattebetalarna verkligen valuta för pengarna?

Sedan studieavgifter infördes hösten 2011 för utländska studenter, som inte är från EU/ESS-området, har antalet som väljer att studera i Sverige sjunkit dramatiskt.

Det är inte förvånande. Visst går det an att studera här om högskolan är gratis, men om man behöver betala en rejäl summa per termin blir den genast mindre intressant. Då finns det andra länder med betydligt mer tilltalande utbildningsinstitutioner.

Det är uppenbart att utländska studenter anser att en svensk utbildning sällan är värd pengarna, vilket Dickinson blev varse om.

Svensk högskola upplevs ofta vara gratis då svenska studenter, till skillnad från utländska såsom Dickinson, inte behöver betala ur egen ficka.

Men den är allt annat än gratis.

I själva verket är den högre utbildningen en betydande utgiftspost för staten. Tiotals miljarder går årligen till högskolans omkostnader.

Därför är det än mer angeläget att diskutera huruvida pengarna verkligen är väl spenderade och vilka krav som skattebetalare, studenter och samhället har rätt att ställa på det offentliga utbildningsväsendet.

Det är oacceptabelt att det inte ska gå att ställa samma krav på det offentliga som på en privat aktör.

Mer läsning

Annons