Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Valet blir en nagelbitare – särskilt för de här politikerna

Artikel 48 av 92
EU-valet i Dalarna 2019
Visa alla artiklar

Annons

Om du nu i veckan lyssnar noga finns chansen att du hör ett svagt knastrande ljud. Då kan det vara en valarbetare som biter på naglarna. Extra troligt om valarbetaren jobbar för S, M, L eller MP.

För när EU-valrörelsen nu är inne på målrakan pekar opinionsmätningarna på att dessa fyra partier kommer att göra svaga val.

Nu på söndag är det sjätte gången som svenskarna röstar in ledamöter till Europaparlamentet. Och för S och M tenderar dessa val bli besvikelser.

Socialdemokraterna fick 28,1 procent av rösterna vid det första valet, 1995. Det betraktades då som ett veritabelt fiasko för S – som i den nationella politiken hade fått över 45 procent av rösterna i riksdagsvalet på hösten 1994.

Nu vet vi att 28,1 är alla tiders bästa. För sedan premiärvalet har partiet bara gått sämre och sämre val efter val. Och för fem år sedan noterade Socialdemokraterna en ny bottennotering: 24,2 procent.

Och att döma av opinionsundersökningarna kan det bli etter värre denna gång. I de sammanställningar av flera väljarbarometrar som pollofpolls.eu presenterar inför helgens val ligger S på 23,6 procent – i den färskaste mätningen från Sifo i förra veckan var stödet ännu lägre, 21,9 procent.

I årets valrörelse är Europatanken knappt synlig, Moderaterna driver främst inrikespolitiska frågor – med parollen Vi gör Sverige tryggare och förslag om utbyggd kärnkraft.

En liknande Golgatavandring är M ute på. Partiet under dåvarande partiledaren Carl Bildt var 1995 mycket tydligt i sin tro på det europeiska samarbetet. Och i premiärvalet röstade 23,2 procent av väljarna på M.

Det var då det, vid senaste valet var stödet nere på 13,7 procent. Och i årets valrörelse är Europatanken knappt synlig, M driver främst inrikespolitiska frågor – med parollen Vi gör Sverige tryggare och förslag om utbyggd kärnkraft. Väljarresponsen har blivit därefter. Sammanställningen hos pollofpolls.eu pekar på en viss uppgång (till 15,8 procent), men hos Sifo ligger M lägre (13,5 procent) än vid 2014 års val.

Kanske var ändå det som sved mest i den moderata själen för fem år sedan att partiet bara blev tredje störst. Miljöpartiet seglade förbi och i från. Inget tyder på att M kommer att återta sin position som tvåa i år heller – dock inte till MP, denna gång är det SD som enligt opinionsmätningarna lägger beslag på den positionen.

MP:s EU-historik är en verklig berg- och dalbana. Från 17,2 procent 1995, ned till 6,0 procent tio år senare och upp igen till 15,4 2014. Nu pekar mätningarna på ett nytt kraftfullt ras. MP ser ut att göra sitt näst sämsta Europaparlamentsval någonsin – i pollofpolls.eu ligger partiet på 10,5, i Sifo på 9,6 – och skulle i så fall förlora två av sina fyra mandat.

En lika stor mandatförlust riskerar L (tidigare Folkpartiet) att göra. Det stora problemet då är att de två mandaten är de enda som partiet har – L ser ut att kunna åka ut ur EU-parlamentet.

Precis som för MP har L varvat fantastiska toppar med rejäla sänkor. Som bäst gick det 1999 med Marit Paulsen då 13,9 procent av väljarna röstade på partiet. Nu visar opinionsmätningarna att L till och med riskerar att hamna under fyraprocentsspärren.