Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Unga läser mindre än någonsin – föräldrar måste ta ett större ansvar

Annons

Att unga borde läsa mer kan låta som en tidlös kliché. Vem motsätter sig kreativ och språklig utveckling? Samtidigt vittnar färska siffror om att en ordentlig attitydförändring lär vara mer nödvändig än någonsin.

Unga läser allt mindre. I en ny rapport från Statens medieråd, som sedan 2005 mäter ungas läsvanor i Sverige, sticker 2018 års siffror ut som de dystraste någonsin. Bland 17-18-åringar är det endast 11 procent som dagligen läser tidningar eller böcker. Detta kan jämföras med 2012, då var det tal om så “mycket” som 23 procent.

Läsvanorna verkar dessutom stadigt sjunka. Enligt rapporten läser i dagsläget 27 procent av barnen i nioårsåldern, en nivå som därefter drastiskt barkar nedåt med stigande ålder.

Självklart lär sociala medier och internet i stort spela in. Det är numera, med mobilen i högsta hugg, löjligt enkelt att kommunicera. Faktauppgifter kan på direkten googlas fram.

Framför allt ligger det i vår tid nära till hands att läsa flera men kortare texter. Självklart är det så att blotta tidsåtgången betyder mycket. Varannan 16-årig pojke spelar spel i mobilen minst tre timmar per dag!

Men det snabba och lättillgängliga mättar främst för stunden. Om vi inte också tar del av längre verk – skönlitterära eller fackmässiga – försvinner chanserna till den så oerhört viktiga fördjupningen.

Att få kasta sig in i en helt annan värld eller på allvar försöka förstå ett ämne på djupet ger oss helt andra perspektiv än vad flyktiga nedslag någonsin kan. Grunden för detta läggs i ung ålder.

Digitaliseringen är långtifrån ensam bov i dramat. Inte minst föräldrar måste ta ett betydligt större ansvar för att sporra barnens läslust.

Att som vuxen själv läsa medan ett barn växer upp ger utan tvekan en viktig signal. Det ligger helt i linje med hur högläsning av godnattsagor tidigt introducerar läsandets värld.

Undersökningen som Statens medieråd gjort täcker bara det unga gör på fritiden. Just gränsdragningen mellan privatliv och skolans inlärningsinriktade verksamhet är intressant.

Ses läsning och textförståelse av unga numera som ett nödvändigt ont, något som de förknippar med undervisning, inte något de gör för att träda ut i vindlande litterära världar?

På ledig tid ska man minsann få slappna av, inte slösa dyrbara timmar på arbetsam läsning.

En sådan inställning på sina håll skulle åtminstone kunna vara en tänkbar förklaring till mindre läsning med stigande ålder. I värsta fall följer en sådan attityd bland unga – läsning som ett tråkigt, pliktskyldigt ok – med in i vuxen ålder.

Om böcker och tidningar ses som något rent instrumentellt, som ska rusta oss för studier och arbetsliv, har vi en stor utmaning framför oss.

Visst kan goda läsvanor vara en av sakerna som bidrar till ett framgångsrikt yrkesliv längre fram. Att läsa och se det lustfyllda i detta handlar dock inte främst om utbildning eller att vässa sig i sin yrkesroll. Det handlar om möjligheten till en större och ständigt pågående bildning.

Max Eskilsson