Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LEDARE: Trots alla bakslag – #metoo ritade om kartan

Artikel 4 av 4
Så var 2010 talet
Visa alla artiklar

Denna text utgör fjärde delen i ledarredaktionens serie "Så var 2010-talet", om utvecklingen för fem centrala politikområden under decenniet. Läs tidigare och kommande delar här på sajten.

Tiotalet var decenniet när den feministiska kampen, som så många andra kamper, definitivt tog plats på internet och sociala medier.

Därmed blev den också mer allmängiltig än tidigare, idéer om jämställdhet och patriarkala strukturer som tidigare varit förbehållna kultursidor och intellektuella sammanhang planterades hos en större allmänhet.

En central händelse var #prataomdet, en hashtag som uppstod på Twitter 2010, och som sedan spreds och tog plats också i traditionella medier. Det var vad man skulle kunna kalla ett brett samtal om sexuella gråzoner, där personer som inte tidigare berättat eller som känt sig ensamma om sina erfarenheter plötsligt fick både igenkänning och en plattform för att diskutera.

Att feminismen blev allmängiltig märktes också i politiken, där partiledare som inte själva kallade sig för feminister ifrågasattes. Inte minst under valrörelsen 2014 var jämställdhet central i debatten. Feministiskt initiativs framgång i EU-parlamentsvalet gjorde att partiledarna tävlade om att komma med förslag om ökad jämställdhet.

Den feministiska rörelsen levde i något slags rus, eftersom alla pratade om jämställdhet.

Ett rus som dämpades något efter valet, där FI inte kom in i riksdagen. Dock kallade sig regeringen S+MP för världens första feministiska regering, man lanserade en feministisk utrikespolitik som handlar om allt från att stötta kvinnliga politiker i andra länder till att arbeta för bättre sexuell och reproduktiv hälsa och att sälja in den svenska sexköpslagen till andra länder.

På det inrikespolitiska planet infördes en tredje öronmärkt månad i föräldraledigheten, och efter flera års lobbying och opinionsbildande från inte minst föreningen Fatta! fick Sverige 2018 en samtyckeslag. Inte minst oaktsamhetsrekvisitet som finns i lagen har visat sig användbar i våldtäktsrättegångar.

Men det tveklöst största som hände på jämställdhetsfronten under 10-talet var ändå #metoo. En hashtag liknande #prataomdet som föddes i USA i oktober 2017 och som snabbt fick spridning i hela världen. Inte minst i Sverige. Bransch efter bransch skrev upprop med vittnesmål om trakasserier och övergrepp, medierna fylldes av diskussioner om sexuellt våld och maktmissbruk, men också av utpekanden mot enskilda förövare som senare tyvärr kommit att dominera den svenska debatten.

Det sägs att det finns ett före och ett efter #metoo. Inte minst var #metoo en ögonöppnare för många män som tidigare inte sett eller förstått vidden av kvinnors utsatthet. Men #metoo hjälpte också till att lyfta skammen från offren. När så många, över hela världen, vittnade om liknande händelser blev det inte lika stigmatiserande som det varit att berätta att man varit utsatt.

Den feministiska rörelsen har också drabbats av bakslag. Konservativa krafter har fått allt större utrymme i debatten och gång på gång lyfts exempelvis abortfrågan, som väl de flesta trodde var avklarad åtminstone i Sverige.

Sverige må vara ett världens mest jämställda länder, men vi har fortfarande en lång väg kvar, och en hel del att fortsätta försvara.