Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Tre år efter flyktingkrisen är mottagandet av ensamkommande fortsatt dyrt och ineffektivt

Under 2015 kom nästan 163 000 asylsökande till Sverige, varav mer än hälften under två månader på hösten. 35000 av dem var så kallade ensamkommande ungdomar, nästan alla pojkar.

Hur skulle alla dessa tas hand om på bästa sätt?

Det svenska mottagandet av ensamkommande ungdomar är dyrt och motverkar integrationen. Det menar förre S-politikern Jan Emanuel Johansson, som tidigare drev flera HVB-hem för dessa ungdomar.

LÄS ÄVEN: Oro för unga ensamkommandes situation: "Många saknar bostad och försörjning"

Till att börja med placerades de på så kallade HVB-hem, hem för vård eller boende. Det är en vårdform som till exempel används för ungdomar med missbruksproblem eller andra svåra sociala problem – en mycket dyr vårdform.

De ensamkommande var dock ofta inte i behov av så mycket stöd och vård som ett HVB-hem ger. De hade rest genom Mellanöstern och Europa på egen hand, och var vana vid att klara sig själva.

Efter ett tag infördes därför så kallade stödboenden, där ungdomar mellan 16 och 20 år får bo på egen hand, men får hjälp och stöd av en föreståndare. Där placerades många av de ensamkommande.

LÄS ÄVEN: 12-årige Obaid skickas till Afghanistan – utan föräldrar: "Alla är helt förkrossade"

Ett stort problem hösten 2015 var att ordna sovplatser. Det öppnades till och med ett tältläger i Revinge i Skåne. Platsbristen öppnade upp en marknad för många privata aktörer.

Johansson var då en stor aktör i den privata vårdbranschen. Nu har han sålt hela sitt innehav i bolaget Hoppetgruppen, och därmed lämnat denna bransch. Det gör att han känner sig fri att tycka och kritisera det han inte tycker fungerar.

Johansson är också mycket kritisk mot IVO, Inspektionen för vård och omsorg, som han menar motverkade bra vård, och vars regler medförde att mottagandet av de ensamkommande blev väldigt dyrt, samtidigt som det innebar platsbrist för ungdomar som behöver den typen av vård. Dessutom menar han att mottagandet har försvårat integrationen av de ensamkommande.

LÄS ÄVEN: Myhrer berättar – därför stöttar han ensamkommande: "Väldigt personligt"

Johansson är självklart part i målet, men hans åsikter är ändå mycket intressanta. Han har umgåtts med ensamkommande ungdomar på ett helt annat sätt än handläggarna på kommunernas socialförvaltningar, Migrationsverket och IVO.

Fortfarande kommer det ensamkommande till Sverige, i fjol 1334, och kommer så att göra även i framtiden.

Då är det viktigt att vi lär av de misstag som gjordes hösten 2015 och att ungdomarna tas om hand på ett sätt som dels är bra för dem, dels inte ger ett slöseri med skattepengar.

Reidar Carlsson