Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Trams av S att skylla slopandet av meningslöst jobbmål på M, KD och SD

Annons

Det ligger i socialdemokratins DNA att slå på stora trumman. Magnifika mål är något att samlas kring, då blir det rättning i leden.

Stefan Löfven (S) ville inte vara sämre. Från talarstolen vid partikongressen 2013, inför sin allra första valrörelse som partiledare, hamrade han in budskapet att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Då låg Sverige på plats 13 enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Ett mer typiskt S-löfte får man leta efter. Det framstår som ambitiöst, det ligger långt bort – och det har ingen praktisk betydelse om det blir uppfyllt.

S vann regeringsmakten 2014 och sedan dess har Löfven trummat på. I regeringsförklaring efter regeringsförklaring har han upprepat löftet om "EU:s lägsta arbetslöshet".

Givetvis skulle vägen dit – det är trots allt socialdemokrater vi talar om – inte gå genom att stärka näringslivsklimatet och göra det enklare att anställa. Nej, receptet var främst stora statliga anslag till traineejobb och extratjänster.

Att flytta resurser från de jobbskapande företagen till staten är dock ingen dundermedicin. Staten skapar få arbeten, det är det framför allt små och medelstora företag som gör.

Och så har också skett. Främst tack vare en långvarigt stark konjunktur och att den inhemska efterfrågan varit hög. Även storbolag och det offentliga har anställt fler – till riktiga jobb.

Arbetsförmedlingen konstaterar att arbetslösheten vid årsskiftet var den lägsta på tio år. Den ligger nu på 7,0 procent – antalet arbetssökande är 344 000 personer. För inrikes födda med utbildning är arbetslösheten nära noll.

Trots denna historiskt låga arbetslöshetssiffra är det 17 andra EU-länder som i dag ligger på en lägre arbetslöshetsnivå. Sverige har alltså backat jämfört med när Löfven lanserade sitt löfte. Löfven skulle alltså kunna få en fiaskostämpel.

Men då ska man också veta att länderna inte är helt jämförbara. I Sverige räknas exempelvis studerande ungdomar in i arbetskraften, många andra länder räknar inte dem. Och om du samtidigt betänker att Sverige i dag är bäst i EU (delad etta med Estland) när det gäller sysselsättningsgrad (den andel av befolkningen som är sysselsatt) i åldern 15–74 år tyder det på att svensk arbetsmarknad inte är helt misslyckad.

I måndags, när Löfven återigen lade ut texten för vad hans regering ska göra, fanns inte ett ord om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 längre kvar. Med bara ett år kvar har löftet sopats undan.

Lika bra är det. Målet är irrelevant.

Det är därför anmärkningsvärt att se hur arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) agerar. Hon har uppenbart blivit så betuttad i det ack så storslagna målet att hon känner sig nödgad att skylla ifrån sig.

Till Sveriges Radio säger Johansson att löftet är borttaget eftersom regeringen styr ”på en budget som har beslutats av M och KD och SD”.

Det är rent trams. Den budgeten har gällt i tre veckor.