Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Sverige behöver allierade mot svällande EU-budget

Annons

Stödet för EU-medlemskapet är högre än någonsin, enligt en ny Sifo-undersökning. 77 procent av svenskarna anser att det är bra att Sverige är medlem, och bara 7 procent att det är dåligt.

Det är välkomna nyheter. Den europeiska unionen är en mycket viktig arena både för svenskt näringsliv och politiskt samarbete. För svensk export och handel, för gemensamma åtgärder inom klimat och miljö, och inom en mängd andra områden, är EU helt enkelt oumbärligt.

Men samtidigt som en stor majoritet ser positivt på medlemskapet tycker de flesta att EU utvecklas åt fel håll: 48 procent, jämfört med 29 procent som har motsatt uppfattning.

LÄS ÄVEN: Amelia Andersdotter: Vill vi verkligen att Sverige blir EU:s Puerto Rico?

Det är en siffra som är värd att ta på allvar, särskilt eftersom den inte bara gäller Sverige. I genomsnitt 50 procent av Europas medborgare anser att EU är på väg i fel riktning.

Både de positiva och de negativa siffrorna går sannolikt att hänföra till Brexit. Britternas pågående försök att lämna EU fungerar dels avskräckande genom att visa hur krångligt det är, och genom att medierapporteringen varnar för konsekvenserna.

Samtidigt har det brittiska utträdet gett EU-expansiva krafter friare spelrum. Frankrikes president Emmanuel Macron har sedan han tillträdde flera gånger skissat på ett fördjupat samarbete.

Kommissionens förslag till långtidsbudget för EU är större trots att Storbritannien lämnar, och innehåller såväl utökat försvarssam­arbete som socialpolitiska satsningar, bland annat i form av att kommissionen vill realisera den sociala pelaren som EU:s stats- och regeringschefer skrev under i Göteborg i november 2017.

Kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, kritiserade i ett tal i maj att vissa medlemsländer bara är ”deltidseuropéer”, och lyfte fram att den kommande budgeten – som både kommissionen och parlamentet vill driva igenom innan EU-valet i maj nästa år – måste ”spegla de stora ambitionerna och den europeiska solidariteten”.

Det är ingen vild gissning att det är dessa strömningar som både svenska och många andra europeiska medborgare vänder sig emot. Men att hålla stånd mot ”an ever closer union” som britterna kallar idén om ett EU-samarbete som ständigt fördjupas, är svårt, och försvåras ytterligare av att Storbritannien lämnar.

LÄS ÄVEN: Fredrick Federley vill satsa på EU i fem år till – ”Jag har försökt bära upp Marit Paulsens mantel”

I frågan om långtidsbudgeten är Sverige del av en kritisk koalition med bland annat Finland och Nederländerna. Det kan bidra till att lägga band på de mest expansiva rösterna.

Tyvärr reduceras också motståndet till en fråga om hur mycket pengar EU kostar och vem som betalar, i stället för att det leder till en diskussion om vad EU ska göra, och hur.

I kombination med den ofta återkommande klåfingrigheten – som att parlamentet nyligen röstade för att streamingtjänster som Netflix måste ha minst 30 procent europeiskt innehåll – är ett politiskt och byråkratiskt växande EU det största hotet mot samarbetet.

Att invånare i fyra länder i EU-barometern är mer kritiska till medlemskapet än britterna borde vara en väckarklocka för kommissionen, Macron, och andra som nu ropar på ett utbyggt samarbete.

Den positiva opinionen kring medlemskapet kan svänga snabbt. Särskilt när många tycker att EU är på väg åt fel håll.

Karin Pihl