Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Superdatorer och medicinska robotar sveper snart över oss – ändå stirrar vi oss blinda på nätläkare

Annons

Debatten om nätläkarna rasar vidare. Aktörer som Kry, Doktor24 och MinDoktor har sedan något år tillbaka skapat chockvågor i sjukvårdssystemet.

Oroade landstingspolitiker ser hur miljonerna rullar iväg. Förespråkare pekar på den otillgängliga primärvården, och på att det är en ren vinstaffär för samhället om ett läkarbesök i mobilen kan ersätta ett besök på akuten.

LÄS ÄVEN: Fnissframkallande rapport från vårdkrisens Sverige

Visst har nätläkarna ställt frågor som det politiska systemet måste besvara. Men debatten skulle tjäna på att lyfta blicken från ersättningsnivåer och vilka diagnoser som går att ställa i mobilen. 

Som rapporten “Sjukvård – från brist till överflöd” från Warp Institute visar är nätläkarna nämligen bara det första myrsteget i den tekniska och digitala revolution som kommer att svepa över sjukvården de kommande åren.

I inledningen till rapporten tar institutets ordförande, tidigare riksdagsledamoten Mathias Sundin (L), avstamp i IBM:s superdator Watson. 2011 lärde den sig att kombinera språkfärdigheter med faktakunskaper så framgångsrikt att den besegrade de bästa Jeopardy-spelarna i historien. 

2016 användes Watson för att diagnostisera en japansk kvinna som led av en svår sjukdom, men där ett antal läkare misslyckats med att hitta rätt behandling. Datorn analyserade runt 20 miljoner onkologiska studier, och lyckades korrekt identifiera en mycket ovanlig form av leukemi. Kvinnan överlevde.

LÄS ÄVEN: Följ med in i lasarettets stängda värld – de startade Instagram-kontot: "Vill visa det positiva"

Rapportförfattaren Magnus Aschan pekar på hur denna teknik kan komma att användas både som ett läkarstöd och i vårdens tidiga skeden. En patient får chatta med datorn och beskriva sina besvär, och slussas därefter vidare antingen till ett digitalt möte med relevant disciplin, eller till ett fysiskt besök.

En studie från Oxford University visade att en AI från företaget Babylon Health var tio procentenheter bättre än läkare på att ställa en initial diagnos – 92 procent jämfört med 82. 

Att artificiella intelligenser kan tillgängliggöra all världens medicinska kunskap för både läkare och patienter på några minuter, och att tid med läkare därmed slutar vara en bristvara, är i sig omvälvande. Ändå är det bara början. Priset på medicinsk teknik som labb- och DNA-tester sjunker och kan göras på vårdcentraler eller till och med i enskilda hem. Sensorer på och i kroppen kan i realtid ge information om vårt personliga hälsotillstånd, och kan i kombination med AI helt förändra den förebyggande vården.

På längre sikt finns möjligheter för allt från mikroskopiska robotar som hittar förstadier till cancer i blodomloppet, och nya organ som “skrivs ut” i en 3D-skrivare. 

Att denna teknik kommer att förändra vården står klart. Det svåra är att veta hur. Leder den till ökad geografisk centralisering, i linje med den utveckling som vårdpolitiken haft de senaste åren? Eller stärker den vårdens minsta enheter?

Vilka ökade kostnader och vilka effektiviseringar kan vi vänta oss? Hur formas framtidens vårdkedjor? Hur ska politiken bidra till utvecklingen utan att slösa miljarder i dyra utvecklingsprojekt? 

Det är sådana frågor som måste besvaras de kommande åren. Nätläkardebatt i all ära, men tillgången till videosamtal är långt ifrån det viktigaste som händer på vårdområdet.

Joakim Broman