Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Statsfinansierade ledigheter är inte viktigare än välfärden eller försvaret

Annons

Polis och rättsväsende behöver rejäla tillskott. När den nya terminen drog i gång var lärarbristen stor. Läget i kommunerna är ansträngt. I en enkät vittnar ett flertal kommunpolitiker (Expressen, 190829) om ständigt ökande kostnader.

Befolkningen åldras och kommunerna börjar nu få ta kostnaderna av senaste årens migration. Troligen kommer många kommuner behöva ökade statsbidrag för att över huvudtaget få ihop ekonomin kommande år.

Ställda inför dessa ekonomiska utmaningar drar många slutsatsen att skatterna nu måste höjas; att vi bara kan trygga välfärdens framtid om vi alla betalar ännu lite mer till det gemensamma.

Inte minst hörs denna retorik från S – nu senast argumenterade försvarsminister Peter Hultqvist (S) för hur en bankskatt skulle trygga vårt försvar.

Men höjda skatter försämrar tvärtom våra tillväxtmöjligheter. Det måste vara en sista, bister åtgärd att ta till när andra prioriteringar inte varit möjliga.

I stället för att vifta med skattehöjningar som naturlig lösning borde fokus riktas mot besparingar som kan göras i dag.

I år kommer exempelvis över 36 miljarder kronor att betalas ut i barn- och studiebidrag. Det är tolv miljarder mer än vad hela Polismyndigheten kostar. Om man halverade bidraget, eller bara gav det till den hälft av familjerna som har lägst inkomst, hade staten kunnat lägga hela 18 miljarder varje år på annat.

Sverige har vidare västvärldens mest generösa föräldraförsäkring. Den kostar oss det svindlande beloppet 44 miljarder om året.

Att korta den, om så bara några månader, skulle frigöra ett tiotal miljarder varje år och då skulle vi ändå ha en längre föräldraledighet än de flesta andra europeiska länder.

Även när det gäller myndigheternas interna förvaltning finns stort utrymme att effektivisera. Anslagen ökar automatiskt varje år.

I tuffa tider med akuta behov i kommunerna borde den ordningen inte vara en självklarhet. På samma sätt kan den samhälleliga nyttan med att både ha en innovationsmyndighet och ett tillväxtverk ifrågasättas.

Överlag har den sittande regeringen stått för tveksamma satsningar. Just nu förbereds införandet av en extra semestervecka för barnfamiljer (5,4 miljarder om året), den så kallade "familjeveckan". Nästa år träder friåret i kraft på nytt, och även det landar i miljardligan.

Sverige har ett av de högsta skattetrycken i OECD. Statsbudgeten är på över tusen miljarder varje år.

Utgångspunkten varje gång en ny satsning presenteras borde inte vara att höja skatten utan att försöka hitta pengarna som behövs inom dessa tusen miljarder. När börjar politiker tala om prioriteringar på allvar?

Max Sjöberg

Annons