Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LEDARE: Släpp inte in facken i våra hem

Det är lätt att bli hemmablind för arbetsmiljöfrågorna när man likt en tredjedel av alla svenskar i spåren av pandemin beräknas jobba hemifrån en eller flera dagar i veckan, enligt SCB:s senaste arbetsmarknadsundersökning i oktober.

Sammanblandningen av det professionella och det privata är för vissa en befrielse, för andra ett smärre helvete.

Att arbetsplatsen för många har förflyttats till köket, vardagsrummet eller uteplatsen är inte utan sina uppenbara problem – inte minst för den psykosociala hälsan. Lägg därtill att det är långtifrån alla hemmajobbare som har ergonomiskt anpassade kontorsutrymmen och att barn, husdjur och andra familjemedlemmar inte alltid är helt förstående till arbetsdagens inrutning – och helt nya utmaningar för det moderna arbetslivet är ett faktum.

Onekligen är det ett tidstecken att arbetarrörelsen för andra året i rad håller sig till ett digitalt firande av första maj. Tal hålls via sociala medier i stället för i Folkets park och de röda vimplarna får hållas nedpackade på partiexpeditionen. Många arbetarekommuner drar nog en lättnadens suck att de numera slipper visa hur få det numera är som går i tåg där orkestermedlemmarna på sina håll är fler än de deltagande i den röda processionen.

Den digitala hemförlovningen är säkerligen här för att stanna, i alla fall för de breda tjänstemannalagren. En slags hybridarbetande är det troligaste scenariot i en framtid där ett par dagar i veckan tillbringas i hemmet. Men medan det från arbetsgivarleden både inom offentlig och privat sektor skådas stora besparingar i kostnader för fastighetsbestånd och kontorshyror, ser fackförbunden med fasa på den digitala utvecklingen. I en vardag där arbetstagarna inte längre är fysiskt bundna till en översiktlig arbetsplats förlorar facken snabbt makt och inflytande. Utspridda arbetare utgör inte grogrunden till ett starkt kollektiv.

När Futurion, TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja, i en ny rapport frågar sig vad facklig styrka egentligen består av konstateras det att den fysiska sammanhållningen inte går att underskatta: "En hög andel fackligt anslutna och fackligt aktiva ute på arbetsplatserna är grunden för fackföreningsrörelsens styrka."

Ja, hela legitimiteten i den svenska modellen står på spel om just den arbetsplatsfackliga verksamheten urholkas, hävdas det. När lokala fackklubbar, arbetsplatsombud och arbetsmiljöombud får sämre daglig tillgång till arbetstagarna och fackets medlemmar, försvagas den fackliga verksamhetens relevans och förhandlingsposition. Inte minst medlemsrekryteringen men även återväxten till den fackliga verksamheten försvåras avsevärt om det inte finns några arbetstagare på plats att värva genom informationsmöten, den spontana, sociala interaktionen och fikarummens förlösande frispråkighet mellan kaffet och kakan. Som rapporten påpekar, brukar organisationsgraden stiga med arbetsplatsstorleken.

Ur ett liberalt perspektiv finns det självklara nyttor med facklig verksamhet och kollektivavtal – ensam är inte alltid så värst stark när individen ska stå upp mot en mäktig arbetsgivare. Men samtidigt bör fackligt sinnade liberaler vara vaksamma mot den fackens strävan att erbjuda mer än bara arbetsrättsligt stöd. I Futurions rapport avslöjas ytterligare ambitioner: Det talas om fackets sociala funktion som en "arena för gemenskap med andra". Men gemenskap skapas i frivilliga sammanslutningar, inte i sådana som arbetstagare tvingas in i av praktiska, privatekonomiska och arbetsmarknadsmässiga skäl.

I en ny situation där arbetsplatsen flyttas hem i den privata sfären krävs en diskussion om hur den fackliga verksamheten kan fortgå utan att för den sakens skull inkräkta i människors privatliv och i hemmets lugna vrå.

Gärna fortsatt facklig verksamhet – men släpp inte in facken i farstun. Då är risken att gemenskapen blir till fångenskap i ditt eget hem med krav och inskränkningar på både det ena och det andra. De enda krav som ska ställas är på att arbetsgivare tillhandahåller rätt utrustning.

Upp till kamp för fredade hem både från arbetsgivare och fack.