Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LEDARE: Siffrorna för mordbränderna är skammens statistik

Ann-Marie Adolfsson i den småländska byn Kånna övervägde att välkomna en flyktingfamilj till sitt hem. Men rädslan efter att det tilltänkta flyktingboendet i byn brann ned, gör att hon inte längre vågar sträcka ut en hjälpande hand (SVT Agenda, 151025).

"Vi vågar inte nu. Då är det vårt hus som brinner nästa gång."

Den senaste veckan har åtskilliga attentat mot flyktingboenden rapporterats. Mellan mars och oktober i år har över 20 incidenter inträffat på, eller i anslutning till, asylboenden i Sverige, från Arlöv i söder till Boden i norr (SR, 151028).

Det är skamlig statistik.

Nu väljer Migrationsverket att hemlighålla adresser till flyktinganläggningar och information om var nya ska öppna.

Omfattande säkerhetsinsatser, med polishelikoptrar med värmelampor, sätts in för att skydda människor och egendom.

De som oroar sig för kostnaderna för flyktingmottagandet borde fundera över vilka värden som försvinner i lågorna.

Dessvärre är Sverige inget isolerat exempel. På flera håll i Europa har flyktingboenden blivit måltavlor för rasistiskt våld.

I den tyska småstaden Lampertheim eldhärjades i söndags ett flyktingboende och 49 personer fick fly för sina liv.

Under året har över 500 attacker mot flyktinganläggningar ägt rum på olika håll i Tyskland (DN, 151027).

Det finns ingen samlad EU-statistik men liknande attentat har förekommit i bland annat Nederländerna, Ungern och Danmark.

Till sin form är det terror. Syftet är att sätta skräck i enskilda människor och påverka samhället i stort.

Även om de flesta bränder är under polisutredning ter det sig osannolikt att Europa skulle vara fullt av rasistiska pyromaner som är frikopplade från omvärlden.

I senaste numret av tidskriften Expo publicerades en artikel om hur unga män i USA radikaliseras bakom skärmen.

Ensamvargar som tidigare varit isolerade med sina extrema åsikter kan nu finna gemenskap på nätet.

Likt 2000-talets nätverksterrorister agerar de ensamma men delar en hatisk tankevärld med andra online.

Janis Sarts, chef för Natos strategiska kommunikationscentrum Stratcom, menar att det rasistiska hatet är för systematiskt för att vara oorganiserat.

Han misstänker att en tredje part arbetar för att underblåsa främlingsfientligheten och skapa osäkerhet i Europa.

Bilden bekräftas även av personer på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (DN, 151027).

I Sverige ökar Säpo vaksamheten i den digitala miljö där främlingsfientliga rörelser hyllar bränderna.

Oavsett de underliggande mekanismerna går det lätt att konstatera att terrorbränderna är ett lokalt, nationellt och europeiskt problem.

På samtliga nivåer krävs ledarskap som sätter stopp för den våldsvåg som människor utsätts för.