Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LEDARE: S och SD lockar äldre och lågutbildade

Annons

I vår tid när ytterligheterna låter högst och mest – och förmågan att lyssna på och ta till sig andras åsikter är mindre välutvecklad – brukar vi tala om att samhället polariserats.

Denna omtalade polarisering kan vi sedan hitta mellan stad och landsbygd, mellan kvinnor och män, mellan hög- och lågutbildade och mellan inrikes och utrikes födda.

Men frågan är om den inte är allra tydligast mellan generationer.

Jämför du den yngsta undersökta gruppen, dem mellan 18 och 24 år med ”pensionärerna”, 65 år eller äldre – är det frapperande hur olika grupperna är när det gäller vilka partier de sympatiserar med.

Allra mest så när det gäller Miljöpartiet. Generationsklyftan är extrem – och den har ökat.

De gröna väljarna är unga – var åttonde person mellan 18 och 24 skulle rösta på MP. Och partiet är fjärde störst i åldersgruppen, efter M, S och C.

Samtidigt är partiet i princip ointressant för den som är till åren kommen. Ynka 1,2 procent av väljarna över 65 år anser att Isabella Lövins och Per Bolunds parti ska få deras röst.

Även hos flera andra riksdagspartier är åldersgapet tydligt:

Både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är mer än dubbelt så stora bland pensionärsväljarna som hos de yngsta (35,5 procent mot 15,7 för S, 22,3 mot 9,8 för SD).

Centerpartiet har tre gånger så starkt stöd bland de yngsta jämfört med pensionärerna (14,5 mot 5,1).

Vänsterpartiet har dubbelt så stort stöd bland de yngsta (12,7 mot 5,9).

Sällan har skiljelinjerna mellan åldrarna varit så uppenbara som i SCB-undersökningen. Och för flera av riksdagspartierna är detta besvärligt. Ambitionen är naturligtvis att vara relevant för alla väljare oavsett ålder.

På samma sätt finns det stora skillnader mellan preferenserna hos väljare med hög respektive låg utbildning. L misslyckas helt med att tilltala väljare med endast förgymnasial utbildning, där blott 1,5 procent i denna grupp sympatiserar mest med L enligt SCB.

I denna väljargrupp dominerar S och SD kraftigt, med sammanlagt över 60 procent av röstetalet. S får siffror som i fornstora dagar, med 35,2 procent bland de lågutbildade, och SD når hela 25,7 procent, att jämföra med 27,6 respektive 18,1 för partierna sett till hela väljarkollektivet.

I att partierna SD och S konkurrerar om samma väljare finns en del av förklaringen till det mycket skarpa (och osakliga) avståndstagandet till SD från S-topparna (bland andra Löfven och Hultqvist) när de kallat SD för ”nyfascister”.