Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Patienter förlorar när privata vårdföretag straffas

Annons

Vid årsskiftet beslöt regeringen sig för att ännu en gång bestraffa privata vårdföretag. Sedan 1 januari i år tar nämligen IVO, Inspektionen för vård och omsorg, ut en avgift för chefsbyten och när vårdföretagen ansöker om tillstånd för sin verksamhet. En ansökan kostar 31 000 kronor och ändringar 21 000 kronor rapporterar SVT Nyheter (4/8).

Eftersom alla enheter inom samma företag måste ha egna tillstånd gör denna nya form av straffbeskattning det orimligt dyrt för privata vårdföretag att göra förändringar i sin verksamhet.

Till på köpet skapas en ojämställd marknad, eftersom offentliga vårdutövare inte behöver betala dessa avgifter.

I en rad fall får dessa nya avgifter helt orimliga konsekvenser. Till exempel, om en verksamhetschef som ansvarar för två till fyra LSS-boenden, vilket är vanligt, ska gå på föräldraledighet, kan det kosta företaget så mycket som 84 000 kronor, eftersom det då rör sig om fyra ändringar som ska rapporteras.

Att det krävs tillstånd för att öppna ett vårdboende är inte fel i sig, eftersom det borgar för bättre kontroll av välfärdsföretagen. Däremot är det helt orimligt att privata utförare, men inte offentliga utövare, ska behöva betala en stor avgift för mindre ändringar inom en redan godkänd verksamhet, och till på köpet behöva betala flera gånger för samma ändring.

Det är dock inte IVO som bestämmer nivån på avgifterna, de sätts av regeringen. Pengarna går direkt in i statskassan, och täcker således inte några kostnader som IVO har. På samma sätt som regeringen väldigt snabbt införde avgifterna kan de snabbt ta bort dem - det räcker med ett beslut på ett regeringssammanträde.

När SVT ställer frågor till socialminister Lena Hallengren (S) om syftet med avgifterna och varför staten ska tjäna pengar när en chef går på föräldraledighet uteblir svaren. Det enda som sägs är att regeringen "i nuläget inte har några besked att ge om förändringar".

Förutom det orimliga och orättvisa i att privata utförare behöver betala avgifter som offentliga inte behöver betala är avgifterna ett brott mot Januariöverenskommelsen. I den står det nämligen att det inte ska göras någon skillnad på privata och offentliga utövare.

Regeringen måste nu snabbt agera och ta bort dessa avgifter, som inte tycks fylla något syfte utöver att fylla regeringens skattkista och straffbeskatta privata företag. Om företagen fortsatt måste betala avgifter minskar deras möjligheter till att anställa personal, vilket i förlängningen gör att vanligt folk riskerar att stå vårdslösa.