Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: När blev jobbpolitik Miljöpartiets främsta profilfråga?

Annons

Miljöpartiet har inte fått igenom mycket vare sig i januariavtalet eller i statsbudgeten för 2020. En reform bär dock tydlig MP-stämpel: den så kallade utvecklingstiden.

Utvecklingstiden innebär att man kan få ledigt från jobbet under högst ett år för att utbilda sig eller starta eget. Samtidigt får man en ersättning från staten som motsvarar a-kassan. Reformen liknar det friår som Miljöpartiet fick S-regeringen att införa 2005. Skillnaden är att man under friåret fick göra vad man ville, men att det i utvecklingstiden ställs krav på att den som får ledigt utbildar sig eller startar eget.

Friåret hade sin grund i Miljöpartiets tillväxtkritik och synen att livets mening inte bara är arbete, vilket partiets krav på förkortad arbetstid också är ett exempel på.

Enligt Miljöpartiet skulle friåret göra att människor kunde vila upp sig och därigenom gå i pension några år senare, samtidigt som vikariaten skulle ge långtidsarbetslösa jobb. Utvärderingar visade dock att resultatet blev det motsatta: de som hade haft friår gick tidigare i pension, och de som vikarierade hade fått jobb ändå. Dessutom var friåret dyrt: två miljarder per år.

Men även om grundtanken för friår och utvecklingstid är densamma så tycker inte miljöpartisterna att utvecklingstiden är en form av friår. I stället menar det att utvecklingstiden är en "arbetsmarknadspolitisk åtgärd", som skall göra att fler får chans att byta jobb.

Men i så fall är det svårt att förstå varför utvecklingstiden behövs, eftersom arbetsgivarna har ansvar för att deras anställda får vidareutbildning. Kritiken har också varit hård från både arbetsgivare och fack. Svenskt näringsliv tycker att det är fel åtgärder i ett konjunkturläge när arbetslösheten ökar, och LO tycker utbildningsinsatser för arbetslösa är bättre än att hjälpa dem som redan är väletablerade på arbetsmarknaden genom utvecklingstiden.

Det här tycker antagligen även Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Det är därför de i budgeten har bantat reformen rejält jämfört med hur förslaget såg ut i utredningen om utvecklingstiden. Där uppskattades reformen kosta upp till tio miljarder kronor. I budgeten för nästa år kostar utvecklingstiden "bara" 200 miljoner kronor och omfattar bara några hundra personer. När reformen är fullt utbyggs 2022 skall den omfatta 5000 personer och kosta en knapp miljard.

Det var rättvist att även Miljöpartiet fick med en egen punkt i januariavtalet. Men det är helt oförståeligt varför Miljöpartiet valde utvecklingstiden. Den gillas inte av någon. De som vill ha kortare arbetstid, och därför gillade friåret, får nu i stället en arbetsmarknadsåtgärd. Och de som vill ha åtgärder för fler jobb tycker att förslaget har samma problem som det misslyckade friåret.

Och är arbetsmarknadspolitik verkligen Miljöpartiets främsta profilfråga? Är det verkligen där partiet kan vinna nya väljare?

Utvecklingstiden är helt enkelt inte bra för någon, inte ens Miljöpartiet. Möjligen är det bra för de några hundra som nästa år kan utnyttja utvecklingstiden. Men med tanke på hur friåret fungerade, så lär det inte vara bra för många av dem heller.