Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Bra att L och C läxade upp Hultqvist om S-svångremmen på försvaret

Annons
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill inte anslå medel till de behov han själv håller med om att försvaret har.  Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Försvarsberedningen kollapsar. Det stod klart i slutet på veckan, efter att M, C, KD och L meddelat att de lämnar gruppen.

“Vi ser det som att det är S som lämnat försvarsberedningen genom det sättet de agerat”, sade KD:s ledamot Mikael Oscarsson till (Expressen, 190510).

Det spelar dock mindre roll vem det är som kliver ur processen. Även om det är de fyra borgerliga partierna som drar sig ur är det S som bär det tydliga ansvaret.

Under hela arbetet med Försvarsberedningen har funnits förhållandevis bred enighet om den säkerhetspolitiska analysen och om den försvarspolitiska inriktningen.

Men som L:s Allan Widman skriver (SvD 190511): "Ekonomin är allt". Om man inte är beredd att dra slutsatsen av den analys som gjorts och av de behov som finns, då är enigheten inte värd något.

Positionerna nu påminner om dem 2009-2011 när S i opposition lade sig flera miljarder under Alliansen i försvarsanslag. Därefter följde en svit år när S och Alliansen var överens om försvarsbudgeten.

Samtidigt minns vi den ohederliga kampanjen från S under valrörelsen om att S är det parti som satsar mest på försvaret...

S och försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill istället göra som man ofta gjort tidigare: sätta ett antal mål för och krav på beredskapen, och sedan låta Försvarsmakten prioritera utifrån en kraftig underfinansiering.

Det är bra att de borgerliga partierna inte spelar med i den charaden. Inte minst hedrar det C och L att de sätter försvaret framför sitt budgetsamarbete med regeringen.

På så sätt väcker händelserna förstås också intressanta frågor kring Januariavtalet mellan S, MP, C och L. Där ingår försvarspolitiken på ett litet hörn, genom skrivningar om att förstärkningen av försvaret ska fullföljas i enlighet med 2018 års budget.

Inom borgerligheten är ambitionen att försvarsanslagen ska upp till 1,5 procent av BNP år 2025. Uppenbarligen har S en annan och lägre ambition.

Men när C och L nu slår fast att det är den högre nivån som gäller blir det svårt för regeringen att krångla sig ur, eftersom det finns en riksdagsmajoritet för ambitionshöjningen.

Det är ett exempel på att Januariavtalet ofta otydliga formuleringar kan slå åt båda hållen. Den här gången drabbar det regeringen, och låser upp ett förhållandevis stort reformutrymme för mandatperioden.

Synen på försvarspolitiken är ett exempel på den borgerliga värdegemenskap som blev allt starkare under alliansåren.

Försvarsberedningens kollaps visar att denna samhörighet trots de senaste månadernas hårda ord trots allt är stark. Och att den när den sätts i spel politiskt kan leda till saker som ett stärkt försvar.

Joakim Broman

Annons