Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LEDARE: Här är dalaskolorna som S inte ville skulle få öppna

Annons

Regeringen har tillsatt en utredning om kommunalt veto mot nya friskolor. I en färsk rapport varnar Friskolornas riksförbund för att det kan innebära att nio av tio friskolor i S-kommuner stoppas, men den siffran stämmer inte för Dalarna.

Här är siffran fem av fem.

Tillståndsprocessen för friskolor är i dag inte politiserad; det är den oberoende myndigheten Skolinspektionen som fattar beslutet.

Kommunerna har i dag en rådgivande funktion. Och så kommer det förhoppningsvis att förbli eftersom det numera finns en riksdagsmajoritet mot kommunala veton.

Utredningen fortsätter dock och enligt direktiven kan kommunala veton motverka en ökande skolsegregation liksom överetablering av skolor, trots att forskning visar att boendesegregationen är den viktigaste förklaringen.

Skolinspektionens statistik visar att ansökningarna om att starta fristående skolor har minskat de senaste åren. Bara en friskola i Dalarna har fått nytt tillstånd till läsåret 2015/2016: Entréskolan i Avesta.

Men Entréskolan hade sannolikt inte fått starta om kommunen hade haft möjlighet till veto. I den aktuella beslutsprocessen uppmanade S i Avesta Skolinspektionen att inte tillåta friskolan.

Myndigheten avfärdade invändningarna – kommunens påståenden om för lågt elevantal och för många skolor stämde inte. Skolan fick sitt tillstånd och planerar att öppna till hösten 2016.

Kommunens skeptiska inställning till Entréskolan är inte unik. Mellan åren 2010-2014 har fem friskolor i S-styrda Dalakommuner fått tillstånd att starta från Skolinspektionen.

Förutom Avesta gäller det Borlänge och Falu kommun. I samtliga fall har kommunerna varit emot, vilket vittnar om hur situationen kan komma att se ut med ett framtida kommunalt veto – det blir i praktiken stopp för friskolor i stora delar av Dalarna.

Länet kan komma att delas upp i friskolevänliga kommuner och kommuner som föredrar ett skolmonopol. I den ena gruppen får elever i friskolevänliga kommuner tillgång till ett bredare utbud av skolor med bättre konkurrens, medan elever i monopolistiska kommuner blir placerade utifrån politikernas önskemål.

Visst skulle fortfarande eleverna i monopolkommunerna kunna använda sig av det fria skolvalet och välja en skola i en annan kommun, men det kan hänga på att familjen har råd med att ordna egen skjuts till den nya skolan.

Det är därför välkommet att riksdagsmajoriteten deklarerat att den har för avsikt att fälla veto-förslaget. Det skulle säkra dalaelevernas rätt att själva välja sina skolor efter ett oberoende beslut från Skolinspektionen.