Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: En procent av BNP i bistånd är inte det viktiga – det är hur pengarna används som har betydelse

Annons

I Sverige har vi länge haft det så kallade enprocentsmålet som innebär att en procent av bruttonationalinkomsten ska avsättas till bistånd. FN rekommenderar att 0,7 procent ska avsättas, ett mål som Sverige är ett av få länder som uppnår. Utfallet brukar vanligen variera mellan 0,93 procent och 1,12 procent.

Enprocentsmålet är omhuldat av de flesta partier.

Moderaterna, som så sent som 2013 anslöt sig till enprocentsmålet, säger sig däremot nu vara berett att slopa det.

Inför partistämman senare i höst har en intern arbetsgrupp tagit fram ett förslag om att överge enprocentsmålet för det svenska biståndet. Istället ska det finnas en utgiftsram för biståndet som sträcker sig över fyra år, ungefär som gäller för försvaret och infrastruktur, skriver Dagens Nyheter.

Förutom Moderaterna är Sverigedemokraterna det enda parti som aktivt argumenterar emot enprocentsmålet, något som politiska motståndare nu gärna påpekar.

Att slopa enprocentsmålet i sig löser förvisso inte automatiskt de problem som finns med svenskt bistånd men att behålla målet är inte heller det en garanti för en klok biståndspolitik.

Snarare är det så att de senaste årens enorma budgetar (42 miljarder kronor 2019, vilket är nästan lika mycket som hela svenska rättsväsendet), för lite personal och ett krav på att göra av med pengarna skapar stora problem.

Det rimliga vore att ha konkreta mål för biståndet och sedan sätta budgeten, inte tvärtom.

Tyvärr finns en rad exempel på svårigheterna med att handskas med svenska biståndspengar

2012 berättade en granskningsgrupp inom FN att så mycket som 70 procent av omvärldens bistånd till Somalia förmodligen försvunnit i korruption. Hösten 2016 avslöjade SVT:s Uppdrag Granskning att 30 miljoner från Sidas budget förskingrats i ett projekt i Zambia. Förra året var svenskt bistånd inblandat i en korruptionshärva i Colombia.

I våras avslöjade SvD att Sida under 20 år gett runt 200 miljoner kronor i bidrag till en organisation i Genève vars direktör levde ett lyxliv med hög lön och okontrollerade förmåner.

Häromdagen avslöjades att Sida stoppar utbetalningarna till en av myndighetens största bidragsmottagare, Utvecklingsfonden African Enterprise Challenge Fund, AECF, som tar emot hundratals miljoner kronor varje år. Fonden ska hjälpa fattiga småbönder söder om Sahara, men alla pengar har ingalunda gått dit. Istället har ledningen för AECF på olika sätt stoppat de svenska skattepengarna i egna fickor.

Moderaternas syften med att avskaffa enprocentsmålet kan säkert diskuteras, men i sak har man rätt. Det viktigaste med biståndspolitik ska vara hur pengarna används. Inte enbart att använda dem.

Annons