Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Bildningsförakt när skolverket vill skippa grunden för den västerländska kulturen

Skolverket ska ändra i skolplanerna. När historieämnet setts över har antiken fått stryka på foten. Förhoppningsvis stoppas planerna.

Annons

Spår efter antiken finns överallt och inte bara i form av ruiner.

Eposet Odysséen – diktad runt 700 före Kristus av Homeros – berättar om Odysseus tioåriga irrfärder på väg hem till sin ö Ithaka efter Trojanska kriget.

Det har gett upphov till ordet odyssé men är också ett litterärt och historiskt viktigt verk som visar hur antikens greker uppfattade världen, människan och dess relation med gudarna.

Den som läser matematik i skolan kommer snart i kontakt med Pythagoras sats, namngiven efter matamatikern Pythagoras som föddes 570 före Kristus och på fysiklektionerna kan Arkimedes princip användas för att beskriva den kraft som påverkar ett föremål som sänks ner i en vätska.

Ordet demokrati kommer av det grekiska ordet för folkstyre och antikens Grekland anses vara demokratins vagga. Vad är en stat och hur ska den fungera; det skrev Platon (428-348 före Kristus) om och han är antagligen västerlandets mest inflytelserike tänkare överhuvudtaget.

Arkitektur och byggnadskonst var betydande i Romarriket och det rättsväsendet som växte fram i Rom ligger till grund för den moderna juridiken och rättsväsendet.

Demokrati, filosofi, rättsväsende, vetenskap, kultur, ja till och med idrott – genomsyras av de idéer som föddes under antiken.

Att läsa om detta i skolan är att ge nödvändig och grundläggande bildning. Men det är inte en självklarhet för Skolverket som nu har presenterat ett förslag till förändrade kurs- och ämnesplaner i skolan.

Slakten av antiken i historieämnet lanserades även 2010 men stoppades av den dåvarande utbildningsministern Jan Björklund (L) som konstaterade att det för honom vore “otänkbart att vi i framtiden skulle stympa historieämnet” på ett sådant sätt (SR, 100216).

Nu krävs samma tydlighet, inte minst från den nuvarande L-ledningen som även idag har ett särskilt ansvar för att värna en kunskapsskola och bildningsideal.

Det handlar både om partiets skolpolitiska traditioner och den nuvarande positionen som stödparti till regeringen. Men det är också svårt att föreställa sig att Liberalernas partimedlemmar skulle acceptera att deras parti tolererar en regering som säger att grundskoleelever inte behöver lära sig om demokratins ursprung i Grekland eller om det romerska imperiet.

Enligt Skolverket har det i arbetsgruppen funnits ett starkt stöd för att bereda plats för bland annat efterkrigstiden. Demokratisering, kvinnorörelser, förändring i synen på kön och sexualitet, nya maktförhållanden och utmaningar i världen och historiska linjer kring levnadsvillkor och migration är sådant som lyfts fram. Även kolonisering och slavhandel ska prioriteras i undervisningen liksom lärande om imperialism och världskrig.

Alltsammans är nog så viktiga områden.

Men hela vårt politiska och kulturella arv finns i kunskapen om antikens idéer. Det är omöjligt att argumentera mot antikens betydelse för vilka vi är idag och vilket samhälle vi har.

Undervisning om detta är en förutsättning för att förstå vårt kulturarv, vårt samhälle och hur vår demokrati är uppbyggd och varför. Förslaget fick exempelvis antikhistorikern Ida Östenberg vid Göteborgs Universitet att på Twitter fråga sig hur mycket svenska elever egentligen lär sig om antiken på gymnasiet. I många fall är det sannolikt mycket lite.

Detta fick Östenberg att dystert konstatera att Skolverkets förslag “skulle betyda att man kan gå i skolan i tolv år och ändå aldrig hört talas om Homeros, Sapfo, Platon, Cicero eller ens Aten och Rom.” Förhoppningsvis är det en utveckling som har begränsat stöd i riksdagen.

"Stoffträngsel" eller ej, behåll antikens historia i högstadiets kursplan! Idag är nämligen denna kunskap om vår civilisations grunder viktigare än någonsin.

Karin Bergkvist

Svend Dahl