Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Avestabördiga Lövin måste ha en tydlig politisk motpol i klimatfrågan

Annons

Tillväxt står i konflikt med klimatet. Skogar, hav, sjöar och luft måste skyddas från mänsklig påverkan. Miljöorganisationer och gröna partier runt om i världen förenas sedan 1960-talet i sin syn på hållbarhet, ekologi och motstånd mot konsumtionssamhället.

Men denna syn på miljöfrågor utmanas dessbättre alltmer. 2015 skrev ett 20-tal internationella forskare och miljöaktivister Det ekomodernistiska manifestet.

Budskapet var att mänsklig påverkan på miljön är en förutsättning för mänskligt liv. Vårt inflytande på naturen och miljön borde göras medvetet och på ett sätt som gynnar både ekologi och människa.

På samma sätt är ekonomisk tillväxt möjlig att frikoppla från miljöpåverkan, och något som bör anammas. Ny teknik och effektivare metoder ska användas som verktyg för att förbättra miljön. För ett par veckor sedan bildades föreningen Svenska ekomodernister, som vill driva frågorna i den svenska debatten.

Det är ett uppfriskande och välbehövligt budskap.

För hur kommer det sig att den gröna rörelsen försöker avveckla den enda skalbara källan till fossilfri energi, kärnkraften? Simuleringar från såväl FN:s klimatpanel IPCC som EU-kommissionen visar tydligt att kärnkraften behövs – i kombination med vind- och solkraft – för att fasa ut kol och olja.

De länder eller regioner som gjort detta, som Sverige och Frankrike, har helt eller nästan helt fossilfria energisystem. De som försökt klara sig på förnybar energi, som Tyskland, har svårt att bli av med kolkraften, blir beroende av fossil naturgas och skjuter upp sina klimatmål.

Samma frågeställning finns inom andra områden: När sällsynta jordartsmetaller kan användas för att bygga batterier som ersätter bensinmotorer säger miljöorganisationer nej till gruvbrytning av miljöskäl.

När skogsprodukter kan användas såväl för att binda koldioxid som för att fasa ut allt från diesel och flygbränsle till fossilintensiva byggmaterial som cement, då vill de gröna skydda ännu mer skog från brukande.

När markanvändningen blir allt viktigare förespråkar miljörörelsen det ineffektiva och markintensiva ekologiska jordbruket som metod.

När ny teknik som genmodifierade grödor ger chansen till både miljömässiga och ekonomiska fördelar i jordbruket blir det nej från påstått gröna opinionsbildare och beslutsfattare.

Författaren och miljödebattören Mattias Svensson pekar i en artikel (180702) på att detta inte är en slump. Svensson citerar Miljöpartiets grundare Per Gahrton, som i en bok menar att det är ekologism, inte “environmentalism” (“miljövänlighet”) som är de grönas ideologi. Kritiken mot kapitalismen, mot tillväxten och konsumtionen, mot kommersiellt jord- och skogsbruk, är inbyggt i miljörörelsen.

Desto större anledning att bygga en alternativ miljörörelse. En som sätter klimatet först, som ser ny teknik och ekonomisk tillväxt som tillgångar i miljökampen, snarare än faror. Den påstått gröna rörelsens klimatskadliga strategier måste få en tydlig motpol.

Joakim Broman