Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Läskunnighet ger makt

Annons

FN har inrättat ett antal temadagar och i dag, den 8 september är det Läskunnighetsdagen, en av de viktigaste. Den sätter fokus på den mest grundläggande kunskapen: Att kunna läsa. Enligt Unesco finns fortfarande 793 miljoner vuxna analfabeter och därtill ska läggas alla de miljontals barn som inte går i skolan. Detta är förskräckande siffror men tack vare ett engagerat och strategiskt arbete i många länder går utvecklingen fort framåt i positiv riktning.

Vid millennieskiftet antog FN bland andra två mål om utbildning: Alla barn ska gå i skolan år 2015 och det ska vara lika många flickor som pojkar i skolan. Det kan låta utopiskt men faktum är att målen är på god väg att uppnås. I dag går nio av tio barn i grundskolan och det är nästan lika många flickor som pojkar som börjar skolan. År 2010 gick det 97 flickor på 100 pojkar i skolan, mot att det var 91 flickor på 100 pojkar när målet antogs. I Afrika söder om Sahara har andelen barn i skolan ökat från 58 procent 1999 till 76 procent 2010 trots befolkningsökningen. 90 procent av dem som börjar skolan slutför också sin utbildning.

Detta är glädjande och för många okända siffror! Tyvärr har många en överdrivet negativ bild av utvecklingen. Det är olyckligt då det viktiga arbete som sker i länderna och genom Unesco bär frukt och ger resultat. Härnäst kommer Unesco att arbeta mer med kvalitet i grundutbildning och vidareutbildning samt att de unga får nytta av sina färdigheter. För att förverkliga detta står världen inför enorma utmaningar som inte kan avhjälpas om de ska finansieras enbart av biståndsmedel: Det måste till politiska beslut och prioriteringar i alla länder samt ökat tryck från de internationella organisationerna för att den positiva utvecklingen.

Varför är då bred grundutbildning och framför allt läskunnighet så viktigt? Redan FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 slog fast att utbildning är en rättighet. Världen kommer aldrig att komma tillrätta med miljöproblem och kriser, inte minst dem mellan folk och länder utan läskunniga befolkningar. Läskunnighet ger makt, makt att ta till sig och reagera på information, makt att komma i kontakt med andra, makt att fatta beslut, makt att bli del av ekonomisk utveckling.

Sverige har och har haft en internationellt sett hög grad av läskunnighet i breda lager ända sedan före den svenska folkskolans införande år 1842. Trots det finns nya siffror som visar att läsandet i småbarnsfamiljer minskar och det finns grupper av vuxna, främst män, som inte läser till exempel skönlitteratur. För många yngre har nya fritidssysselsättningar ersatt biblioteksbesök och böcker. Men bilden är inte entydigt dyster. När Harry Potter-böckerna släpptes vakade tusentals lässugna barn och ungdomar utanför bokhandlarna och många nya låntagare ville också läsa Zlatans memoarer.

Det går inte att övervärdera vikten av god läskunnighet för alla slags studier, oavsett hur digitaliserade vi blir. Kanske måste läskunnighet än en gång bli det som är hett efterlängtat, en statusmarkör och till att tydligt ses som den nyckel den är till framtiden för att vi ska komma runt dagens skillnader?

Biståndsgivare har olika sätt att se på utbildning, och det är inte alltid som utbildning självklart ses också som en del av akut katastrofbistånd. Detta trots att den rytm och regelbundenhet som en skola ger har många goda effekter för människor i kris och katastrof. Här borde svenskt katastrofbistånd vara en föregångare. Utbildning borde komma före det mesta!

Inger Davidson

är ordförande i Svenska Unescorådet

Betty Malmberg, riksdagsledamot (M)

Ledamot i Svenska Unescorådet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel