Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Landstinget har koll på ekonomin!

Annons

Ledarskribenten skriver att landstinget äntligen planerar för att återställa det ackumulerade underskottet och följa målen för ekonomisk god hushållning. Underförstått att detta inte har skett!

Vidare kommenterar han att landstinget erhållit 100 miljoner från AFA och att det inneburit att landstinget för andra året i rad får ett överskott i budgetutfallet.

Följande är fakta:

* Landstingets finansplan har i alla år tagit höjd för att klara målen för god ekonomisk hushållning. Landstingsfullmäktige har beslutat att detta ska genomföras under fyra år för att inte behöva ta bort vitala delar av Dalarnas sjukvårdsutbud. Anspänningen på landstingets ekonomi kan till största delen förklaras med att det nu genomförs en investering i en ny vårdbyggnad.

* Återbetalningen från AFA är pengar som Landstinget Dalarna har betalat in för mycket till avtalsförsäkringen.

* Vad gäller skatteintäkterna så har landstinget förlorat 225 miljoner på grund av att statsbidragen inte räknats upp i samma omfattning som lönekostnadsutvecklingen har varit. Detta är en anledning till att 18 av 21 landsting har underskott i hälso- och sjukvården.

Avslutningsvis kan konstateras att inte heller regeringen följer lagen om god ekonomisk hushållning i den budget man nu har lagt. De lånar nu till olika reformer. Det gör definitivt inte Landstinget Dalarna.

Ingalill Persson (S)

är landstingsstyrelsens ordförande

Svar direkt: Det är klart att underskotten inte återställts! Trots balanskrav har de samlade underskotten sedan år 2000 blivit över 800 miljoner kronor. Budgetar har fallerat, gång på gång. Varför debatterar vi det? Så är det ju!

Innan jag håller med landstingsrådet om att det är befogat att skicka finansminister Anders Borg på ekonomistyrningskurs hos henne vill jag citera några meningar ur landstingets delårsrapport i augusti:

"Att sparpaketen inte har nått full ekonomisk effekt kan förklara ungefär 115 Mkr av kostnadsökningen"... "I aktuell prognos bedöms helårseffekten bli under 200 Mkr, en betydligt lägre effekt än vad som planerades när besluten fattades"... "Den ekonomiska effekten urholkas delvis, då mixen av kvarvarande yrkeskategorier blivit förhållandevis dyrare samtidigt som sysselsättningsgraden har ökat. Även andra personalkostnader som övertid med mera har ökat".

Dålig koll på kostnaderna, alltså.

Så har det varit länge. Det var därför sparpaketen sattes i sjön: "Bakgrunden till beslutade besparingsåtgärder är bland annat en hög kostnadsnivå jämfört med liknande landsting och behov av strukturella åtgärder", står det.

Persson får väl läsa själv.

Jens Runnberg

ledarskribent