Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kyrkans rätta färger kom fram

Daniel Jernström håller vad han lovar.
Inför årets uppsättning av "Kyrka i ljus" löd löftet en hel del överraskningar.
Redan efter några minuter in i Stora Tuna kammarskörs konsert är de ljusa förhoppningarna infriade.

Annons

I begynnelsen fanns bara djupets tomhet. Därför är den näst intill fullsatta kyrkan under klockringningen mörklagd så när som på några ljus längst fram.

Men när klockorna övergår i toner av Bach sveper gryende skugglekar sakta fram över pelare, väggar och tak.

Direkt efter fjolårets pilotsläpp av "Kyrka i ljus" bestämde sig dess upphovsman, kyrkovaktmästaren Daniel Jernström, för att göra en uppföljare och dessutom var han redan då på det klara med vilket temat skulle bli. Skapelseberättelsen.

– Jag fastnade för inledningen när gud under skapelsens första dag säger "ljus bli till", berättar Daniel som tidigare arbetat med ljus på Maximteatern.

Likt guds egen ingång till skapelsen påbörjade Daniel sina förberedelser med den utgångspunkten.

– Jag pratade med kören och dirigenten Anita Sundmark och med kyrkoherden Ann-Gerd Jansson om hur jag ville göra, så man kan säga att arbetet har pågått ända sen dess.

Precis som förra året har Daniel lyssnat in sig på musiken och på det viset kommit fram till hur kyrkan bäst ska ljussättas med syftet att spegla musiken genom kyrkmiljön i en fulländad sammansmältning.

Skapelseberättelsens sju olika texter, en för varje dag, har legat till grund för upplägget.

Efter varje stycke som läses upp tar kören ton.

Det ljusmässiga resultatet i år är betydligt mer "upplyst", muntrare och mer lekfullt, vilket har sin naturliga förklaring i berättelsens innebörd.

– Det är en glad berättelse om hur världen blir till. Förra året var temat Påskberättelsen om Jesu död och uppståndelse, men nu kan man säga att det är lite positivare än så.

Ljusteknikern Per Larsson bidrog förra året med mycket goda råd, och i år befann sig även han på plats.

Under hela söndagen drog duon kablar över kyrkogården för att kyrkans skönhet även utvändigt kunde nyanseras med hjälp av fler lampor.

Men även om det krävts mer teknik i år har den kreativa processen varit betydligt enklare.

– Då var det en mörk historia. Död, död och död, så det var inte det enklaste att återge det, säger Daniel.

Kyrkoherde Ann-Gerd Jansson har valt musiken som framfördes.

Förutom den sista akten som Daniel själv har valt.

– Jag hade ett krav och det var att Händels Halleluja skulle vara sist. "Blås på allt vad ni orkar" sa jag till dem. Den är så mäktig, med bara orgeln som spelar och det är så häftigt när rutorna i hela kyrkan skakar.