Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kungligt kul med kurbits

/
  • Åse Larsjos började måla tavlor med motiv och material från naturen.
  • På övervåningen hemma i Mora by, har Åse inrett sönernas gamla allrum till kursateljé. Här finns allt hon behöver när deltagarna dyker upp -
  • Vackra färger står uppradade för åskådan i kursateljén.
  • Deltagarna i kurbitskursen får alltid börja med att lära sig måla teardrops - tårar.
  • Under kurbitskurserna brukar Åse sätta upp olika mönster på väggarna för att deltagarna ska kunna välja.
  • 300 vitmålade dalahästar är dekorerade av Åse Larsjos. Den första hästen skänktes till prinsessan Estelle.
  • Åse Larsjos tycker om att åka ut på uppdrag, att inte bara sitta hemma i
  • Åse brinner för allmogemålning och lär gärna ut tekniken. Dörren på bilden är målad med förenklad dekorativ träådring i

Det var faster Karin som väckte Åses intresse för måleri.
– Som barn tyckte jag om att vara hos henne. Hon var lite busig och lockade mig att prova på saker.
Faster Karin hade ett museum av gamla kläder och prylar. Hon visade hur man kunde måla med lera från Dalälvens strand och spä ut med filmjölk.
– Hon gav mig en borste. Den blev resten av mitt liv, säger Åse lyckligt.

Annons

Det har gått cirka 50 år sedan dess och Åse Larsjos har använt borsten flitigt. Precis som faster Karin har hon lärt sig genom övning.

– Det är så enkelt att vara självlärd, då kan man göra precis som man vill. Det finns inget rätt eller fel.

Åse älskar att vistas i naturen, att spela piano, lyssna på musik och utöva medicinsk qigong.

– Qigong är guld för mig. Den har lärt mig att andas ut och slappna av när jag målar.

Hon tog examen som friskvårdspedagog på 80-talet kände direkt att friskvård är mer än mat och motion. Själen behöver också näring.

– Jag var nog bara 25 år då jag bestämde mig för att gå ner på halvtid för att få måla. Det har jag aldrig ångrat. Jag har varit min egen i 20 år nu.

Som ung målade hon mest tavlor med naturmotiv, men kom sedan in på dekorationsmålning av möbler och luckor genom träådringsteknik".

Precis som faster Karin.

– Ja, ungefär så. Fast jag letar ingen lera längs Dalälven, säger Åse och skrattar.

– Jag använder dock både filmjölk och svagdricka som temporära bindemedel.

Allmogemåleriet med "drickamålning" och "nävamålning" är enkla och kreativa tekniker, ett kulturarv som Åse gärna för vidare.

– Här är målarglädjen och den fria fantasin viktigare än det korrekta penseldraget.

När Pralin anländer till Åses hem i Mora by i Gustafs, visar hon oss direkt in i ateljén.

– Det är här jag målar när jag är hemma. Här inne har jag ett galleri med olika saker som jag sysslar med.

Åse Larsjos berättar ivrigt om sitt skapande, om material, färger och penslar, tekniker och knep.

Hon vill gärna utvecklas och är öppen för nya uppdrag. Som när dalahästmuseet i Stockholm bad henne ta fram en specialmålad dalahäst till prinsessan Estelles dop.

– Museet beställde en serie på 300 hästar, den första överlämnades som gåva till prinsessan.

Totalt har hon målat 200 röda hästar, 50 blåa och 50 rosa, samtliga med vit grund. Estelle fick en rosa.

Åse leder oss vidare upp på övervåningen där hon inrett sönernas gamla allrum till kursateljé.

Där väntar kaffe eller te - vilket vi nu behagar. Vi dricker medan Åse berättar vidare om sitt arbete, tillika hobby och favoritsyssla.

– Jag är en sann återbrukare, har hela garaget fyllt med återbruksmaterial som jag använder i mitt måleri.

Hon plockar ut ett gammalt plastlock som hon smetar ut färggranna klickar på. Så tar hon fram en pensel och några tops.

– Jag gillar att experimentera och skita ner färgerna.

Hon målar på ett A4-ark, annars använder hon gärna gamla tapetkataloger eller rullar.

– De är så lätta att ta med sig på mässor och utställningar.

Penseltekniken är viktig i dekorationsmålning.

– Jag börjar alltid med "teardrops" eftersom de är grunden i kurbits. Man trycker ner borsten, drar sakta framåt och lyfter försiktigt.

– Penseldragen behöver inte vara perfekta, man kan måla dit prickar och streck så det ser rätt ut.

Att följa handens lek med ögat är ett oslagbart roligt sätt att dekorera på anser Åse. Att måla fritt ger "schwung" i penseldraget.

– Här har jag nytta av musik och qigong - rytmen och avslappning.

I kursateljén tar hon emot allt från en till tio personer åt gången för kurser i dekoration, kurbits, illusion eller allmogemåleri.

Deltagarna får lära sig gamla och nya tekniker, måla blommor, blad, axstrån och enkla kurbitsformer.

– En dam från USA flög hit enbart för att gå en kurs i kurbitsmålning.

Varje kurs börjar med en kort berättelse om kurbitsens historia.

– Ingen äger kurbitsen, den har funnits på många håll i världen sedan urminnes tider.

Dalfolk har länge smyckat och dekorerat med kurbits. Dalmålningar har en särart som blivit populär och vida känd. På 30- och 40-talen gick kurbits på export till USA berättar Åse.

– Intresset för kurbits har gått upp och ner genom åren, men hållits vid liv tack vare dalahästen som blivit en symbol för kurbits.

På 70-talet bar många kurbitsmålade träskor, på 90-talet dog kurbitsen nästan ut helt för att på 2000-talet blomma upp igen.

– Mycket tack vare IKEA som hottade upp den.

Stockholmare har blivit väldigt intresserade av dalmålningar och kurbits. På senare år har Åse rest dit och lärt åtskilliga stockholmare måla teardrops.

– Det har blivit ett väldigt tryck på kurbitsmålning. Jag har fullsatt på mina kurser i Stockholm och Falun varje termin.

Uppdragen från privatpersoner som vill sätta en dalastämpel på sina hem, blir också fler.

– Jag dekorerar dörrar, grindar, väggar, taklister, bårder och förstukvistar. Jag tycker det är jättespännande att träffa nya människor och förgylla deras hem.

Annons