Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pigge fick börja om på nytt i Falun

/
  • Pigge Hesselman var en

Pigge Hesselman vet hur man får folket att skratta. Han har gjort det i 43 år. I kväll är det premiär för den femte farsen som utspelas på pensionärshemmet Ruggugglan.

Annons

Det var kärleken som tog Pigge Hesselman till Falun. Han flyttade ihop med Eva Sundberg i en liten lägenhet på Slaggatan och lämnade ett Älmhult där han något år tidigare fått kommunens kulturpris och i decennier varit en central kraft i nöjesbranschen.

– Här var jag Mr Nobody. Där nere ringde folk mig med erbjudanden i stället. Men utmaningen var nyttig för mig. Jag fick börja om och fick bekräftelse på att jag faktiskt kan göra roliga grejer.

– I Älmhult var jag en institution. Då börjar man till slut fundera på om man får uppdrag på ren rutin. Här fick jag återuppfinna mig själv som komiker.

Men att skriva komik med utsikt in i en cementvägg var inte lätt för den som bott på gård i Älmhult. Sedan dess har han flyttat till en betydligt mer inspirerande miljö för kreativiteten. Han arbetar från kontoret i lägenheten på Parkgatan

Varifrån tar han då stoffet, det som ska bli det där roliga? Mest från det vardagliga, visar det sig.

– Jag gör iakttagelser på fiket och på järnvägsstationen. Jag lyssnar på konversationer och hör vad folk berättar för varandra. Det kan vara grejer från mitt och Evas liv.

– Den receptiva delen av mitt farsskrivande är aldrig avstängd. Det tar tre-fyra månader att skriva ut farsen och visst gör jag många korrigeringar och ändringar, men när jag börjar skriva har jag allt klart i huvudet.

– Publiken måste kunna relatera humorn till sig själva. Den ena byggstenen är vara igenkänningsskrattet. Den andra är absurditeten - sådant som är helt skruvat och omöjligt.

– All publik är dessutom testpublik till ett annat år. Jag kan sitta och titta ut i salongen under en hel föreställning för att se i detalj vad som folk tycker är roligt och på vilket sätt de tycker det.

Hesselman avslöjar några yrkeshemligheter. Han ser till att ha en "dramatisk båge" så att stora delar av slutet kan ägnas åt att "knyta ihop säcken" med de många inslag som ännu har lösa trådar när huvudhistorien berättats klart.

– Ett år hade vi i Cykelakuten en burk som det av misstag hade hamnat hundskit i. Den flyttades hit och dit under pjäsen och hade ingenting med någonting att göra. Den luktade bara illa.

Hesselman hittar sina förebilder inom komiken bland klassiska svenska underhållare och i den anglosaxiska och franska komiken. Han nämner Helan & Halvan, John Cleese, Groucho Marx, Chaplin, Jacques Tati och Louis de Funès. Han gillar särskilt komiker som arbetar med små gester.

– När det gäller regi har jag lärt mig mest av att jobba med Jarl Borssén sex år under 1990-talet. Jag hade hållit på länge och trodde jag var fullärd, men han fick mig att tänka om helt. Han liksom jag visar skådespelarna i detalj hur vi menar genom att själva visa humorn sceniskt.

Ramarna för Ruggugglan sattes av Åke Strömmer som skrev den första uppsättningen. Det är tolv bärande karaktärer som bor på pensionärshemmet Ruggugglan som det kretsar kring.

I praktiken har karaktärerna byggts på de medverkande själva. Borlänges revyräv Kurt "Säven" Säfström spelar Albert som har ett förflutet som "bodknodd". Det har "Säven" också. På samma sätt är det med karaktärerna "Redaktör'n", "föreståndarinnan" etcetera.

I den femte uppsättningen går gänget på Ruggugglan och har det tråkigt. De bestämmer sig för att fira jul på hotell i Spanien i stället. Men hur hanterar skruvade karaktärer på ett svenskt pensionärshem tjurrusningen i Pamplona?

Det visar sig vid premiären i kväll.

Det blir 20 föreställningar av Ruggugglan på solsemester. 4000 av de 9000 biljetterna är redan sålda. Det kommer busslaster från Bollnäs, Uppsala och Örebro till farsen i Falun.

Mer läsning

Annons